Jag vill tipsa på en pedagog, Malin Carlsson om du inte ”tittat in” hos henne ännu. Hon bloggar om bland annat genrepedagogik men även annat skolrelaterat.

Här beskriver hon sin PP vägg och hur hon undervisar om och skriver narrativ genre med sina elever. Väldigt tänkvärt är detta där Malin bland annat utvecklat Anna Kayas resonemang om språkliga mål för undervisningen.

För att få till livs lite mer forskning och mer omfattande information om genrepedagogik så är dessa två olika föreläsningar  intressanta. Dessa föreläsningar är delade av Pedagog Värmland. (Från den 11 feb. 2016). Föreläsaren vi får lyssna till vid namn Britt Johansson har bland annat varit med och författat boken Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken som för många är en form av ”bibel” i undervisningen av genrepedagogik.

Första delen av Britt Johanssons föreläsning om genrepedagogik. Hon vittnar om en märkbar utveckling av SVA elevernas både läs- och skrivförmåga. Till en nivå ingen, inte hon helelr trodde kunde vara möjlig. (1 timme).

Andra delen. Om hur man gör när man undervisar genrepedagogiskt i klassrummet. Här får du höra hur man arbetar i klassrummet med genrepedagogik och hur man lär barnen skolspråket samt om cykeln för undervisning och lärande, det som brukar kallas cirkelmodellen.

Med dessa bevis på skolutveckling och elever som når målen och har bra resultat på NP.. ja med fantastiska resultat! Vad jag inte annat än kan undra över är varför i hela fridens namn inte fler skolor arbetar som man gör på Knutbyskolan? Med genrepedagogik?

Den andre föreläsaren är en av mina favoriter:) Josefin Nilsson.

Hon kallar sin föreläsning för Språk text och lärande.  Cirka 26 minuter in i föreläsningen. Josefin är en eldsjävel! Men en otroligt sympatisk och inspirerande sådan. Jag undrar: varför blir man så ofta kallad ” för ambitiös” när man strävar efter att vara professionell? Hennes ”resa” som lärare är väldigt intressant. Även hur hon, som jag tolkar det, lärde sig att ”hoppa över djävulsgapet”.

Josefin Nilssons föreläsning nummer 2.

Det här tipset på undervisning tycker jag ser spännande ut. Progressiv brainstorming hämtad från en av Gibbons böcker. Det är läraren, och läromedelsförfattaren Björn Kindenberg som tipsar på sin blogg, där han kallar sig Magister Björn.

genrepedagogik

Jag håller på att skriva en C-uppsats inom genrepedagogik. Jag har inspirerats till att skriva om genrepedagogik bland annat genom att läsa denna magisteruppsats av Anniqa Sandell Ring. Men det visar sig ju, precis som i så mycket annat, att med undervisningsmodeller är det sällan så enkelt att något så komplext kan definieras med ett ord. Genrepedagogiken, som det forskats om främst i Australien består, av tre olika ”steg” av forskning. Den vilar även på en rad vetenskapliga teorier. Mer om detta kommer jag att skriva mer om när jag fördjupat mig i de teorierna i min uppsats.

En del av genrepedagogiken handlar om att skriva via cirkelmodellen, eller fyrfältaren. Det är en undervisningsmetod. Om denna metod har ”det utvidgade kollegiet” kollegan Anna Kaya skrivit ett bra blogginlägg. Cirkelmodellen- ett konkret exempel.

Förutom cirkelmodellens metod för skrivande så finns det även läsutvecklingsmetoder. Den tredje och sista generationen i raden av forskning inom genrepedagogik heter Reading to Learn. Jag har precis börjat läsa en bok om detta som heter Learning to Write, Reading to Learn (R2L) och det som boken behandlar talar verkligen till mitt lärarhjärta. Det här sättet att undervisa med den underliggande demokratiska tanken att alla barn har rätt att lära. Med denna metod menar forskarna att undervisningen leder till att fler elever verkligen utvecklas i klassrummet. Författarna till boken heter David Rose och J.R. Martin. (2012). Det här är Dr David Rose hemsida i Australien som handlar om denna metod. Här är en film som Anna Kaya delat om detta arbetssätt. Med denna film kan du få en snabbkurs i Reading to Learn.

För att få lite mer information om hur  undervisas om, och utbildas i, RTL i Sverige så har jag lyssnat på denna föreläsning av Ann-Christin Lövstedt. Jag vet att jag har tittat på denna föreläsning tidigare och försökt efterlikna hennes sätt att undervisa i, som hon talar om i denna föreläsning. Men det är inte så enkelt, att bara ”fixa” detta på egen hand från en dag till en annan. Med en ”metod” (föreläsaren menar att i början är det mer som en metod) som denna kommer ett helt förhållningssätt. Som lärare måste man kanske tänka om nästan hela strukturen för hur man undervisar med texter. Dessutom måste det finnas tid att hitta texter ifrån olika texttyper och göra ett ”läsmanus”. Efter det ska eleverna tränas i att helt annat sätt att jobba med texter än vad som är brukligt, och det kan ta tid att få dem att se fördelarna med ett ”annat sätt att undervisa”. Har eleverna ingen skolbakgrund kan detta sätt att bli undervisad på kännas än mer konstigt, för det här sättet att läsa texter, och skriva texter är inte vad de föreställer sig att skola ”är”.

Här är ett klipp från Youtube där Dr David Rose tells us about the Literacy Program Reading to Learn. Detta klipp har Ann-Christin Lövstedt lagt ut. Enligt honom skulle denna metod kunna lyfta skolverksamheten och dess undervisningsinnehåll.

Jag kan  även rekommendera att läsa detta blogginlägg av Anna Kaya, som handlar om att lära genom att läsa.

Jag hoppas att med mer kunskap om teorierna bakom cirkelmodellen och Reading to Learn, så ska det bli lättare att få med metoderna och ”det rätta lästänket” in i klassrummet. Jag tror mig veta att mina elever kan avkoda, men att de har svårare med att förstå det de läser.

Jag önskar även att det var något liknande, att detta arbetssätt som RTL förespråkar var något vi hade som plan för en långsiktig vidareutbildning inom hela vår kommunala skolverksamhet. Det skulle underlätta om ”alla” pedagoger hade samma utgångspunkt i arbetet med genretexter.

Så här ha man arbetat med R2L i Göteborg. Samt i Malmö med mängder av olika ämneslärare som deltar. Det har även jobbats med metoden  via ett EU-projekt i Helsingfors, Tallin och Ovanåker.

reading_to_learn_modell_500

”När man liks önsk, ska man önsk mycke”  (Margit Lundmark).

img_0006 img_0007I min kommun Sorsele hade vi en ljusmanifestation den 24 november samtidigt och tillsammans med en rad andra platser i Sverige. Vi i Sorsele hade drygt -20 grader kallt. De cirka 50 personer som samlades denna kväll manifesterade mot den tillfälliga asyllag som röstades igenom i vårt land den 21 juni i år. Vi protesterade mot denna lag och mot att, som vi ser det, Sverige bryter mot internationella konventioner, Barnkonventionen.

Barn som kom till Sverige före den 24 november och som är under 18 år har många gånger fått uppehållstillstånd fram till dess de blir myndiga. Hotet om en framtida utvisning skapar en stor oro och är ett mänskligt resursslöseri. Vi anser att detta är ett slöseri, med mänskliga resurser, med skattepengar och med framtida arbetskraft. Det är också inhumant.

Migrationsverket kräver att de barn som flytt från ett land i krig, i ett land där uppemot en miljon människor lever i internflyktingläger i det egna landet, ska kunna bevisa sin ålder. När de inte kan det innebär det att de systematiskt skriver upp ungdomarnas ålder till 18 år. De blir därmed myndiga och vårt land behöver inte ta hänsyn till Barnkonventionen. Vi vet att detta innebär att många av ungdomarna kan skickas tillbaka till sitt ursprungsland utan att någon vuxen tar emot dem där.

Som en av våra ambassadörer för denna ideella organisation i Sorsele, Inger Stenlund, sa i ett tal till de uppemot 50 personerna som samlades i Sorsele denna kväll – Jag känner inte igen mitt land!

Vi lärare kämpar för att göra skillnad. Här ett reportage ur Skolvärlden.

Detta blogginlägg är ett av Anna Kayas mest lästa, om vad som skulle kunna få henne att börja arbeta inom skolan i Rinkeby igen. Nu är inte alla skolor som de i Rinkeby, men hennes lista av önskemål är något de flesta lärare som arbetar med nyanlända elever i skolan  kan skriva under på. Som hon föreslår borde skolor vara organiserade. Speciellt elevhälsan.

Anna Kaya har även skrivit en bok. ”Att undervisa nyanlända” (2016). Kära ni, läs den!

img_0002

img_0282Jag har undervisat en del på SFI i Sorsele denna hösttermin.

Jag har fått i uppdrag att göra två lektioner där eleverna ska sammanfatta något. Därför har jag till den första lektionen (90 minuter) valt att visa filmen ”Sveriges bästa svensk”.  Filmen är cirka 30 minuter lång. Eleverna har fått i uppdrag att titta på en youtube film där det förklaras vad skillnaden mellan tycker, tänker och tror är. Det är en SFI lärare som heter Marie Edström som har gjort den och jag tycker hon gör det så bra!  Att titta på Youtube filmen var en ”flippad” läxa, och jag hoppas att eleverna har sett den.

Först ska vi prata om rubriken och bilderna och sen ska vi se filmen. Den handlar om en familj som får svenskt medborgarskap, och mannen i familjen går ”all in” för att bli så svensk som möjligt. Eleverna ska få denna ”Affisch” som stöttning för den sammanfattning de ska skriva. Tanken är  även att de ska få förutspå, samt kommentera vad de tror, tänker och tycker. Jag kommer att göra tydliga uppdelningar i det formulär de ska fylla i. De ska beskriva vad som händer först, sedan och till sist, det känslomässiga slutet.  Tyvärr är filmen inte textad, eller jag hittar inte någon textning i alla fall… så jag kommer att stoppa filmen och vi ska prata om vad som händer och reda ut oklarheter gällande visa ord. Alla kanske inte direkt vet vad rotmos och fläsklägg betyder:).

Read More →