Samlad information om studiehandledning, strategier för studiehandledning samt kommunala språkutvecklande- och språkutvecklingsplaner.

Jag frågade helt enkelt det utvidgade kollegiet: Finns det goda exempel på kommuner som utbildat sina studiehandledare?

Svaret var ja!

Göteborg.  GR-utbildning (Göteborgs regionens kommunförbund för 13 västsvenska medlemskommuner) har en pilotutbildning för studiehandledare som ges i Stenungsund.

Samt att  på ABF Vux i Göteborg genomför vi en ettårig YH-utbildning för studiehandledare på modersmål. Drygt 70 deltagare studerar på utbildningen. Ett UR reportage från denna utbildning kan man lyssna på här.

Sandvikens Kommun, har deltagit i en länsövergripande utbildning av studiehandledare där bl.a. Högskolan i Gävle ansvarat.

Orsa kommun. Det är en högskoleutbildning på 7.5 HP via högskolan Dalarna. Henrik Götberg på Orsa kommun kan svara på frågor, ring via växeln och fråga (0250-552100)

Sigtuna kommun. Uppdragsutbildning Uppsala universitet, riktat till modersmålslärare/studiehandledare. Så här ser 7,5 HP-kursen som Mångkulturella enheten i Sigtuna har köpt till sina studiehandledare. Alla som går kursen har 10% nedsatt arbetstid. Bild på kursupplägg.

Lidköping.

Linköping kommuns strategier för studiehandledning. En pdf från 2013.

Tjörn.

Ronneby kommun. Kontaktperson, Sonja Stranne.

Tips på utbildningar.

Skolverket.

Uppsala universitet, 7,5 poängs kurser.
” Studiehandledning i skolan”. Även ”Nyanländas lärande” som riktar sig till team på skolor som arbetar med nyanlända.

Planer för språkutvecklande arbetssätt och kommunala språkutvecklingsplaner.

Efterfrågat material för kollegialt lärande i språkutvecklande arbetssätt. Av Ann Kaya.

Olika kommuners språkutvecklingsplaner. Pearltrees.com.

Vill du undervisa om Lappland och norra Sverige? Om att det är stora skillnader i vårt avlånga land med tanke på klimatet i norr, och söder? Då finns det ett bra reportage om snö och kyla här nedan. Har du behov av information om samer och samiska traditioner? Samerna har sin nationaldag den 6 februari. På denna hemsida finns det lättlästa texter om samer. Hur jag undervisat nyanlända elever om denna dag har jag skrivit om här. Bland annat finns det en lärarhandledning (den här är en äldre variant) utgiven av Ajtte samemuseum i Jokkmokk i det inlägget. År 2017 händer detta på under Sorsele kommuns samiska vintervecka.

Vill du visa det fantastiska med is och kyla kan ett reportage som det här i TV programmet ”Sverige” från Ishotellet i Jukkasjärvi passa bra! (1 minut in i programmet). I programmet är Mark Levengood programledare. Han talar finlandssvenska. (På denna hemsida finns det inspelningar av dialekter om du vill spela upp olika dialekter i Sverige).  I det första reportaget, i TV programmet, får vi följa med till Ishotellet. Det är en fantastisk förgänglig byggnad av snö och is. Vi får även veta mer om de olika konstnärer som varje år skapar ”kyliga” konstverk.

En av inskonstnärerna, som berättar om sin iskonst i programmet, är Martina Eriksson. Hon är född och uppvuxen i Sorsele. Ja, tjejer från  Sorsele de är fantastiska! (här kan du lyssna på vår dialekt i Sorsele).

Läsa böcker.

Åh vad jag ser fram emot att börja läsa denna bok i en av mina elevgrupper på Älvbrinken, Sorsele. Inspirationen har jag fått av Malin Larsson. En lärare som arbetar på en högstadieskola som bland annat låter Ove följa med eleverna ”hem”.

Vi kommer att läsa den lättlästa boken ”En man som heter Ove” av Fredrik Backman. Som tur är finns det eminenta kollegor där ute i vårt avlånga land som gör bra arbeten om SVA elevers läsning som de dessutom delar med sig av! Som detta: Läraren Veronica Lundin Sköldqvist samt modersmålsläraren Yousef Alemi har gjort ordlistor på svenska och persiska till boken ”En man som heter Ove” Veronika har sagt att det är ok att jag delar hennes arbete.

Arbetsmaterial med bilder.

Länkar till ordlista på svenska och persiska. Sidan 5-14.

Länk till ordlista på svenska och persiska. Sidan 14-25

Jag gjort en wordle med verb från de första 25 sidorna. Det som är toppen är att karaktärerna inte bara säger saker, utan de mumlar, fräser, vrålar, skäller, skriker och ryter också. Så många ord, men så olika, för att säga något. Jag har lärt mig att de första 20-25 sidorna i en bok ofta innehåller många av de ord som sedan kommer i resten av boken. (Studietips från Högskolan Dalarna). Det budskapet förmedlar jag till mina elever.

Mina elever får utifrån min wordle fylla i ett blad där de ska skriva ordet som det står i texten, sedan grundformen, böjningar, översättning till det egna språket och därefter en exempelmening.

De har även fått plocka ut citat ur boken och skriva om egna tankar, minnen, funderingar som de kommer på med hjälp av den mening de valt.

Jag kommer delvis att koppla läsandet till den dramaturgiska kurvan här förklarad av Fröken Gullstrand på ”Fröken Pernillas blog”.

Övriga böcker jag läser med elever just nu är ”Kärlek är ett substantiv” av Johanna Immonen samt ”Dagboken” av Annelie Drewsen. Boken ”Dagboken” finns översatt till språket dari och somaliska, samt andra språk.

Grammatikbolaget och verb.

Jag håller med den lärare som sade till sina elever att hon hade världens bästa jobb, för då fick hon göra det som var något av det bästa hon visste: att läsa böcker!

I ett forum för svenska som andraspråkslärare på Facebook fick jag tips på två TV serier. Dels den populära TV serien ”Skam” (2015) som utspelar sig på en gymnasieskola i Norge och den betydligt äldre serien ”En ö i havet” (2003) som i filmen utspelar sig 1939 och miljön i filmen är till stor del förlagd till Göteborgs skärgård.

Läraren Susanne Angwald Brunke tipsade att hon visat två avsnitt av serien ”Skam” och jämförde den sserien med handlingen i ”En ö i  havet”. Eleverna fick i uppdrag att  jämföra kvinnors och invandrares situation, nu jämfört med då. Hon berättar att en elev tyckte att den judiska flickans situation i filmen ”En ö i havet” var bättre än den norska flickans.

Om TV-serien ”Skam” säger två 25+ tjejer som ”maratontittade” på serien under julen 2016 att de anser att de norska skolförhållandena ”mer liknar de amerikanska” än de svenska. De tyckte även att i serien ”Skam” fanns det saker de kände igen från den egna skoltiden (i Sverige) och att serien är väldigt bra.

Serien ”Skam” riktar sig till ungdomar som är 15 år och äldre men har lockat även en äldre publik.

TV-serien ”Skam” finns i tre säsonger. Den första säsongen, Säsong 1, innehåller sammanlagt 11 avsnitt, och den kretsar kring Eva Mohns liv, med Evas kompisgäng – Noora, Vilde, Sana och Chris – i andra centrala roller. En stor del av säsongen handlar om Evas turbulenta förhållande med pojkvännen Jonas. De går den första terminen på en gymnasieskola i Norge. Det är en serie om vänskap, sex, alkohol och fest. Just dessa ämnen kan vara lite känsliga att ta upp i en Språkintroduktionsklass. Jag har haft flickor i mina elevgrupper som lämnat klassrummet när det varit killar med i klassrummet och de skulle titta på filmer om vänskap, kärlek och relationer. Även vid andra tillfällen har det hänt. T.ex. när jag har visat den tecknade filmen ”Draktränaren”. De två tecknade huvudkaraktärerna i den filmen pussar varandra. Våra kulturer är olika och för tjejer kan filmer där de pussar på varandra vara alltför utmanande att se tillsammans med pojkar. Samtidigt är det viktigt att visa att i Sverige är detta en demokratisk rättighet, att alla har rätt att se en film utan att ta hänsyn till vilka andra som ser den.

Jag frågade läraren som visat ”Skam” om hur det gått för henne att visa filmen i sin elevgrupp och hon menar att det går bra.  Hon beskriver att hon har elever med olika religiösa och etiska bakgrunder, men ger mig tipset att de första avsnitten av ”Skam” kan vara mer lämpliga att visa än några avsnitt längre fram i serien.

Här kan du se Första programmet av ”Skam” på SVT play. (19 minuter).

Med i serien finns även karaktären Sana. Om hennes roll berättar skådespelaren:

Iman Meskini som spelar Sana anser att en viktig beståndsdel som de har gemensamt är att de båda är troende muslimer. Hon tycker att det är kul att rollen som Sana har blivit en förebild för muslimska tjejer. Det är mycket grunden till att jag tog rollen som Sana i Skam. Jag har en liknande uppväxt som Sana. Jag tycker att Sana är rolig, men det är inte jag! ”Det är en påhittad karaktär” säger hon. Iman pluggar arabiska och Mellanösternstudier på Universitetet i Oslo och spelar basket på hög nivå.

Read More →