Kommande läsår blir ett spännande läsår med hjälp av Skolverket & Nyanländas lärande i Sorsele kommun. Vi har en samordnare, Anette Edvardsson, som driver detta projekt.

Satsningen kommer bland annat att innehålla utbildning för pedagoger, skolledning och studiehandledare i Nyanländas lärande. Vi pedagoger kommer även att utbildas av vår samordnare tillsammans med våra förstelärare inom språkutvecklande undervisning.

Vi i Sorsele kommun kommer att utbilda våra Studiehandledare, samt ett antal andra språkstödjare, på cirka 20% vid 10 tillfällen, i två omgångar. Några på höstterminen, vi startar utbildningen i augusti, och utbildningstillfälle nummer två på vårterminen 2018. Andra medverkande, till stor del via videolänk, kommer att vara Arjeplog, Storuman och Vilhelmina kommuners studiehandledare. Här deltar bland annat jag, Inger Lundmark och Pia Brander, Sorsele som utbildare.

Två svenska som andraspråkspedagoger, jag och kollegan Karin Edvinsson, utbildas till Språk- och kunskapsutvecklare i Skolverkets och Nationellt centrum för svenska som andraspråk:s regi. Det sker under de kommande två terminerna 2017/2018 och därefter fortlöpande vid 2 tillfällen, läsår.

Sorsele kommun har en ny skolchef. Heléne De Leeuw.  Hon kommer närmast från Strömstad där hon arbetat som rektor inom både grundskola & gymnasium. Hennes meriter är imponerande. En av orsakerna till att hon sökte jobbet hos oss var för att vi tagit emot många flyktingar och ensamkommande flyktingbarn till vår kommun. En eloge till den avgående skolchefen, Simon Dahlgren, som varit en förutsättning för att projektet blir av!

Helen

Vi, jag tänker närmast på min arbetsplats Älvbrinken, får en ny mer ”nischad” organisation med Patric Näsström som rektor och Pia Brander som vicerektor. Vi som hör till denna organisation är SFI personal, Lärcentrum samt personal på Älvbrinken, Sorseles gymnasieskola.

Personligen har jag avslutat mina studier och har nu, förutom min examen inom tidigare år, även en examen som gymnasielärare inom Svenska som andraspråk. Jag väntar bara på att få min uppsats ”Genreinspirerad undervisning” betygsatt av Åsa Wedin, Dalarnas universitet. Förutom det ska jag medverka i denna Reading to Learn konferens i Italien i juni. Jag har fått tjänstledigt för att medverka, samt att jag har fått pengar via ett stipendium. Att jag åker på detta är tack vare detta blogginlägg. Arrangören av konferensen läste mitt blogginlägg ,om bland annat R2L, och tipsade. Samt att jag fick tips på stipendiet, via läraren Sara Bruun, på Twitter. Kanske var det för att jag skrev min mormor Annas, och mors, talesätt i blogginlägget som detta hände? Ibland undrar man…

Jag tycker att du ska söka arbete hos oss i Sorsele kommun! Häng med på utvecklingståget. Hos oss har alla utbildade pedagoger fått 2500 kronor i lärarlönelyft.

Jo, rubriken är en ”slogan” vi använt av och till i kommunen. Översättning: He = det, hänn = händer, som i verbet händer, hänna som i här, på denna plats. Sorsele!

 

Lilla aktuellt, om attacken i Stockholm.

BRIS om hur man stöttar barnen, vid akuta händelser och olyckor. Samt om de ser hemska bilder som delats på Internet.

Psykologen om hur man samtalar med barn om skrämmande händelser. ”Man behöver inte berätta alla detaljer för barn. Det kan räcka att säga att det har hänt en olycka och att många vuxna jobbar för att det ska bli bra igen”, Josefin Michanek, psykolog vid Rädda barnen.

Nu har det hänt även i vårt land, det flera av mina elever varit med om, ett terrorbrott. Det känns fint att se bilder på människor som kramar poliser och ger dem blommor. Det vittnar om det Sverige jag är så stolt över.

Vad vi även behöver, är att de flyktingbarn som kommer till vårt land får amnesti. Igår hade jag två av mina tidigare elever på besök hemma hos mig. Den ena, en mamma till två små barn, berättade om när hon för ett antal år sedan rest tillbaka till hemlandet Afghanistan. Det gjorde hon i samband med att hennes bror hade blivit svårt skadad vid ett attentat av en självmordsbombare. Enligt henne är det än mer svårt att återvända till sitt hemland när du bott i ett land där det råder fred, och du är trygg. Som jag förstod av hennes berättelse blockeras du när du bor i ett land i krig. Hon beskrev det som att om du fått släppa på de känslorna, när du äntligen kan känna dig trygg, blir känslorna av otrygghet än starkare den gången du måste uppleva dem igen.

Kanske är det så att hon efter det hon kommit till Sverige hade lärt sig vad trygghet innebär. Jag tänker att om du alltid levt i ett land som varit i krig, kan du inte till fullo förstå vad känslan av trygghet innebär, innan du själv upplevt den. Att då, i detta skede skicka barn tillbaka till kriget är inte mänskligt. Låt oss vara medmänniskor. #Vi står inte ut, men vi slutar aldrig kämpa.

Att läsa är inte bara ”att läsa”!  Här försöker jag beskriva hur jag undervisade under två lektioner i Språkintroduktionsgruppen ”Spi C” på Älvbrinken, i Sorsele. Lektionerna innehöll förutom att vi arbetar med ord och begrepp samt ordförklaringar,  även läsning i form av att läsa med ”flyt” samt att läsa i form av att  ”läsa och förstå”. Eleverna fick under lektionerna även lyssna på, samt tala och skriva svenska.

Danbolt & Kulbrandstad (2012) hänvisar till Barton (2007) samt Barton & Hamilton (1998) som menar att konversation är viktig i undervisning och just mixen av språkligt tal och skriven text gör ett lärtillfälle till ett literacy event.  Även Laursen (2011) hänvisar till forskarna Barton & Hamilton vilka utgår från nyckelbegreppen litteracietetsbegivenheter, literacy events, och litteracitets praxis. De menar att litteracietet är något människor gör. Det är en aktivitet som finns i mellanrummet mellan tanken och texten. Litteracybegivenheter är konkreta observerbara händelser där det ingår skrift. Litteracitet finns inte i människors huvud som en förmåga man måste lära sig och det finns inte på papper fångad som text som måste analyseras. Som all mänsklig aktivitet är litteracietet främst en social aktivitet och den uppstår i interaktionen mellan människor.

Vårt ”literacy event”. Vi läser ur boken ”Kärlek är ett substantiv” i en av de Språkintroduktionsgrupper jag undervisar i. Vi har köpt hem böckerna till vårt kommunala bibliotek. Boken vi läser, som handlar om elever som kommit som nyanlända till Sverige och börjat skolan, är populär bland eleverna. De, vilka boken handlar om, skriver dagbok. Mitt långsiktiga mål är att eleverna i den här gruppen ska skriva återberättande texter, gärna på en blogg. (Här har jag lagt uppgiften till eleverna på ”vår skolblogg”.)

Bilden är från mitt klassrum och beskriver vad som är målet för dagens lektion med klassen Språkintroduktion C. Jag tar mål både från SFI  C nivå, och Lgr 11, svenska som andraspråk för årskurs tre.

Jag har under dagens två lektioner:

Förklarat målet, syftet med lektionerna och vi pratade om vad det innebär. Eleverna får under lektionen hjälpa mig att slå upp ord som ”funktionell” , ”relevant” och ”omfångsrik” och säga de förklaringar som står i den ordförklaringsbok som vi har. Jag skriver dessa ordförklaringar, och det gör eleverna med. Jag ÄLSKAR ordbokens förklaringar. En elev sa att han inte fick rätt översättning via översättningsprogrammet och då fick vi en anledning att diskutera hur det är när man översätter, att ord kan betyda flera saker och få fel betydelse. Jag förklarar att det är viktigt att översätta och koppla till innehållet i det skrivna också, att verkligen förstå innehållet i det skrivna. (Alla som översatt en text på engelska till svenska med Google translate har nog upplevt hur konstig översättningen kan bli).

Read More →

I vår kommun, och fler kommuner i södra Lappland, har Skolverket satsat pengar bland annat för att ordna en utbildning för våra studiehandledare. Vi håller på att planera inför denna utbildning. Vi är därför intresserade av information om studiehandledning och om olika kommuners riktlinjer för studiehandledning samt möjliga utbildningsvägar för studiehandledare.

Nihad Bunar talar med Natanael Derwinger i programmet ”Didaktorn”om studiehandledning. Studiehandledningen är det viktigaste verktyget vid undervisning av nyanlända elever, menar professor Nihad Bunar på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Programmet heter ”Kunskapsbryggorna”.

Samlad information om studiehandledning, strategier för studiehandledning samt kommunala språkutvecklande- och språkutvecklingsplaner.

Jag frågade helt enkelt det utvidgade kollegiet: Finns det goda exempel på kommuner som utbildat sina studiehandledare? Svaret var ja! Här finns det några exempel:

Göteborg.  GR-utbildning (Göteborgs regionens kommunförbund för 13 västsvenska medlemskommuner) har en pilotutbildning för studiehandledare som ges i Stenungsund.

På ABF Vux i Göteborg genomför de en ettårig YH-utbildning för studiehandledare på modersmål. Drygt 70 deltagare studerar på utbildningen. Ett UR reportage från denna utbildning kan man lyssna på här.

Sandvikens Kommun, har deltagit i en länsövergripande utbildning av studiehandledare där bl.a. Högskolan i Gävle ansvarat.

Orsa kommun. Det är en högskoleutbildning på 7.5 HP via högskolan Dalarna. Henrik Götberg på Orsa kommun kan svara på frågor, ring via växeln och fråga (0250-552100)

Sigtuna kommun. Uppdragsutbildning Uppsala universitet, riktat till modersmålslärare/studiehandledare. Så här ser 7,5 HP-kursen som Mångkulturella enheten i Sigtuna har köpt till sina studiehandledare. Alla som går kursen har 10% nedsatt arbetstid. Bild på kursupplägg.

Lidköping.

Linköping kommuns strategier för studiehandledning. En pdf från 2013.

Tjörn.

Ronneby kommun. Kontaktperson, Sonja Stranne.

Tips på utbildningar.

Skolverket.

Uppsala universitet, 7,5 poängs kurser.
” Studiehandledning i skolan”. Även ”Nyanländas lärande” som riktar sig till team på skolor som arbetar med nyanlända.
Hand i hand med studiehandledning går även kartläggning av elevers kunskaper och språkutvecklande undervisning. Det finns goda förebilder inom detta område med.

Metoder och planer för språkutvecklande arbetssätt samt kommunala språkutvecklingsplaner.

Efterfrågat material för kollegialt lärande i språkutvecklande arbetssätt. Av Ann Kaya.

En föreläsningsserie av Åsa Sebelius.  Språkutvecklande arbetssätt.

Olika kommuners språkutvecklingsplaner. Pearltrees.com. Bland annat denna från Umeå kommun.