Lektionsplaneringar med lättlästa böcker finns om du följer länk till sida från Myndigheten för tillgängliga medier. Även länk till  Legimus och LL förlaget. 

Tidigare inlägg om Annelie Drewsens bok Spring Amina som nu även fått två uppföljare. Spring Amina finns både på arabiska och somaliska.

Om fyra stationer i mitt klassrum, alla språkutvecklande.

Om böcker jag fått från Vilja förlag att använda i min undervisning.

AccountAnsvarsskyldighet. Vems fel är det att elever inte lär sig det de bör? Att elever inte får den kunskap de har behov av? Det är en fråga som ofta besvaras med: Det är lärarens fel! Eller, det är elevens fel!

Skolinspektionen har gjort en granskning på 15 skolor. De fastlägger att: Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska skolan anpassa undervisningen efter elevens behov. Detta kallas för extra anpassningar och skiljer sig från särskilt stöd, som är en mer omfattande åtgärd och därför ofta pågår under en längre tid.

Tillräcklig tid och kompetens är rektorns ansvar.
De ansvariga rektorerna har en avgörande betydelse för att elevernas behov av extra anpassningar ska tillgodoses. För att lyckas behövs riktlinjer och strukturer för kvalitetsarbetet kring särskilda anpassningar, samt en organisation där lärare och elevhälsa samverkar.

Under min VFU frågade jag många lärare om de ansåg att specialpedagogen/spec.pedagoger var en tillgång för läraren. Flera lärare ansåg att de hellre hade haft en kollega till, att det varit två pedagoger i klassrummet istället för att det fanns specialpedagoger att rådfråga. Under min egen lärarutbildning fick jag en inblick i det specialpedagogiska arbetet och vikten av att tänka att hur är varje elev en tillgång för resten av klassen? Där tror jag specialpedagogen har en väldigt viktig roll. Men, det är inte bara enkelt, detta med anpassningar för eleverna.

Om detta med individualiseringens dilemma samt om vikten av inkludering finns det två bloggar som jag anser är väl värda att besöka. Det är Specialpedagogerna Helena Wallbergs och Anna Bengtssons bloggar.

Helena Wallberg som bloggar under namnet Specialpedagogen, det inkluderande klassrummet, har bland annat föreläst om Formativ  pedagogik men även gett ut en lärobok i ämnet. Hennes film som jag länkat till, är en föreläsning, som hon kallar Från förmedling till förståelse, och i den tar hon upp några strategier hon anser att eleverna behöver för att klara skolarbetet. Helena har förutom föreläsningar, även fortbildning för lärare på skolor.

Helena skriver bland annat så här om Accountability, ansvarsskyldighet.

Accountability landar hos eleven eftersom det är eleven som inte funkar. Lösningen blir att sätta in extra anpassningar på individnivå utan att fundera över hur elevers förutsättningar både individuellt och på gruppnivå påverkas av skolans organisation, lektioners upplägg, gruppindelning, schematekniska lösningar, skolans metoder för att träna på det som är svårt och lärares bedömarkompetens för att ta några exempel. Tillämpningen av extra anpassningar utifrån individperspektivet gör att  accountability istället landar hos den individuella läraren. 

Read More →

image

Jag hoppas ska läsa och sammanfatta denna 350 sidor långa doktorsavhandling. Till 800 ord. Vi ska besvara tentafrågor gällande avhandlingens syfte och metod och om de överensstämmer med resultatet.

Detta finner jag intressant!

Westlund, Barbro (2013) ställde frågor till lärarna som är med i studien om hur de uppfattade begreppen inom läsförståelse och bedömning. Hon observerade även de medverkande lärarnas undervisning (i Kanada och Sverige). På detta sätt ville författaren få en djupare förståelse och skapa underlag för ett resultat som belyser hur lärarna undervisade i praktiken i läsförståelse. Hon ville även veta hur de bedömer läsförståelse. Hon önskade på så sätt även få fram om det fanns olika uppfattningar om läsförståelse och bedömning i de båda länderna och vad de skilda uppfattningarna i så fall kunde bero på. (2013, s. 273)

Författaren menar att undersökningen visar att de kanadensiska lärarna inte bara har ett mer utvecklat metaspråk, om läsförståelse och bedömning, utan även beskriver hur de använder språket i sin undervisning. De Kanadensiska lärarna har även i större omfattning en dialog med eleverna i klassrummet om det läraren undervisar om. Hon pekar även på att när de svenska lärarna bedömer sina elever så betonar de bedömningen som en produkt, medan de kanadensiska lärarna betonar den som en process. När de kanadensiska lärarna beskriver hur de bedömer sina elever så talar de om hur eleven använder förståelsestrategier och hur eleverna reflekterar över sin förståelse, elevernas metakognition. När de svenska lärarna beskriver hur de bedömer sina elever så hänvisar de ofta till egenskaper hos sina elever, som att någon är ”som en professor” eller eleven har troligen dyslexi. (2013, s 251).

I övrigt har jag tänkt att min egen uppsats ska handla om genrepedagogik.

Read More →

På Facebook såg jag kollegor som tipsade på bra musik att träna svenska med för de elever som inte kommit så långt i den svenska språkutvecklingen. Jag sammanställde några av tipsen, och lade till några egna tips på en bloggsida. Sidan finns på min hemsida för mina elever. Jag har länkat till låtarna Youtube och ibland finns det både text och musik i klippet. Annars finns det länkar till texten som du kan skriva ut. Sidan med sångerna och texterna hittar du här.