image

Jag ska inom mina studier i andraspråksforskning läsa och sammanfatta denna 350 sidor långa doktorsavhandling. Till 800 ord. Vi ska besvara tentafrågor gällande avhandlingens syfte och metod och om de överensstämmer med resultatet.

Detta har jag hittills kommit fram till.

Barbro Westlund ställde frågor till lärarna som är med i studien, hur de uppfattade olika begrepp inom läsförståelse och bedömning av läsförståelse. Hon observerade de medverkande lärarnas undervisning (i Kanada och Sverige). På detta sätt ville författaren få en djupare förståelse och skapa underlag för ett resultat som belyser hur lärarna undervisade i praktiken i läsförståelse. Hon ville även veta hur de bedömer elevers läsförståelse. Hon önskade på så sätt även få fram om det fanns olika uppfattningar om läsförståelse och bedömning i de båda länderna och vad de skilda uppfattningarna i så fall kunde bero på. (2013, s. 273)

Författaren menar att undersökningen visar att de kanadensiska lärarna inte bara har ett mer utvecklat metaspråk, om läsförståelse och bedömning, utan även beskriver hur de använder språket i sin undervisning. De Kanadensiska lärarna har även i större omfattning en dialog med eleverna i klassrummet om det läraren undervisar om. Hon pekar även på att när de svenska lärarna bedömer sina elever så betonar de bedömningen som en produkt, medan de kanadensiska lärarna betonar den som en process. När de kanadensiska lärarna beskriver hur de bedömer sina elever så talar de om hur eleven använder förståelsestrategier och hur eleverna reflekterar över sin förståelse, elevernas metakognition. När de svenska lärarna beskriver hur de bedömer sina elever så hänvisar de ofta till egenskaper hos sina elever, som att någon är ”som en professor” eller eleven har troligen dyslexi. (2013, s 251).

I övrigt har jag tänkt att min egen uppsats ska handla om genrepedagogik.

Read More →

Skolverket skrev i juni 2015 att det kommer att saknas cirka 70 000 behöriga lärare inom de närmaste 5 åren.

I Göteborg berättas det i detta radioreportage om att socionomer anställs  för att lätta på lärares arbetsbörda. I  Malmö läser jag att det anställs nyutexaminerade ungdomar. Ungdomarna anställs på skolor för att hjälpa lärare eftersom lärarbristen är akut. De ska inte arbeta självständigt utan handledas av lärare. ”Vi har det tufft, att rekrytera lärare men har fördelen av att vara en storstad” säger rektor Anders Malmquist som arbetar i en skola i Malmö stad.  ”Inlandet har det än tuffare”, menar han. Då talar han om inlandet i Skåne. Jag bor i Sorsele, i inlandet i södra Lappland.

Hur ska vi i inlandet, i norra Sverige, kunna behålla och rekrytera ny personal? Jag vet att min kommun har planer på att besöka Vasa i Finland för att försöka locka nyutexaminerade lärarstudenter till Sorsele.  Det råder inte samma lärarbrist i Finland.
Read More →

Vad bör man tänka på när det gäller nyanlända elevers undervisning och lärande?

Det handlar Tore Otterups föreläsning från Skolforum 2015 om. Han baserar sin föreläsning på forskning om, och av nyanländas lärande. Bland annat tar han upp Jim Cummins BICS and CALP som jag skrivit om i ett annat inlägg. Om vardagsspråk och skolrelaterat språk. Han försöker svara på frågan: Hur lång tid tar det att lära sig ett språk? Som alltid är ingenting svart eller vitt. Det är en En bra början massa beror på också. Herr Otterup berättar även om Cummins fyrfältare, om att vi strävar mot att undervisa elever så att de kan lära sig ett kontextreducerat skolspråk, och att elever behöver stöttning (scaffolding). Han redovisar en fin liten sammanställning av den forskning jag stött på i min utbildning som Krashens I+1, Vygotskijs zone of proximal development samt Gibbons språkutvecklande teorier. Föreläsaren hänvisar till en bok han varit med och skrivit som heter ”En bra början”. Mer information om boken finns på Studentlitteratur.

Skolforum. Ett forum jag gärna skulle vilja besöka. Som min mamma brukar säga, ”När man liks önsk’ ska man önsk’ mycke’ ”.

Mer positivt på skolfronten är att Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever är klart, och kommer att finnas i bedömningsportalen från den 7 januari. Vi har en logoped som är knuten till elevhälsan och verkar i hela kommunen. Tanken är att det är främst logopeden som ska kartlägga våra elever. Jag skulle gärna se att även vi svenska som andraspråkslärare fick delta i det viktiga arbetet.

Read More →

Jag har fått antagningsbeskedet från Högskolan Dalarna. Efter jul har jag tänkt börja mina studier för att bli en gymnasielärare i svenska som andraspråk. Om jag får tjänstledigt. Dock kan jag inte tro att min arbetsgivare, inte vill det. Jag betalar ju min utbildning i stort sett själv.

Eller hur min namne, Inger? 😀

Nästa kurs är andraspråkforskning. Oerhört intressant.

Det har varit ganska slitigt att studera 50% och arbeta 50%. Ingen lätt kombination, och ändå är det många andra som både arbetar heltid och studerar samtidigt. Vad jag saknar mest är undervisningen. Det blir inte samma sak, när man bara finns delar av veckan i klassrummet. Jag saknar kontakten med eleverna. De är fantastiska kämpar och det är ett ömsesidigt utbyte. De lär mig så ofantligt mycket. I mitt klassrum blir jag en världsmedborgare.

Än har jag inte fått något besked om min tjänstledighet som jag sökte den 9/12. (Nåväl, kursen startar först vecka 3).

Andraspråksforskning: en forskningsöversikt,  7,5 högskolepoäng

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:

  • redogöra för de huvudfrågor som behandlas i samtida nationell och internationell andraspråksforskning
  • diskutera styrkor och svagheter hos olika typer av forskningsperspektiv inom andraspråksforskning
  • relatera olika typer av kunskap som genererats inom andraspråksforskningen till teorier och vetenskapliga perspektiv

Jag mailade min rektor idag. DÅ jag till min stora glädje samma morgon fått ett mail från Karin Rehman. Här berättar hon hur hon arbetar med UR:s produkter i undervisningen . Här gjorde jag samma sak i ett litet blogginlägg. Nåväl, jag hade nämligen frågat henne, Karin, på Twitter om hon kunde tipsa mig på någon forskningsrapport om systemisk funktionell lingvistik, SFL. Hon gör en sådan studie i Australien. Hon undervisar med SFL och SFG. Bara det! Karin arbetar till vardags som förstelärare på ett gymnasium  i Stockholm, och är en av mina inspiratörer i det utvecklade kollegiet. Så jag mailade min rektor för att verkligen försäkra mig om att jag kunde boka en tid med henne. Då fick jag äntligen besked trots att det är en söndag idag. Det blev avslag. Det är lätt att förklara varför eftersom vi i dagsläget får en ökad mängd elever på vår skola, men jag försvar inte beslutet.

Kanske  jag kan hitta någon lösning ändå?

I den kurs jag läst via Högskolan Dalarna vid namn Lärande i flerspråkiga sammanhang har jag fått ytterligare insikter om Språkutvecklande undervisning, genrer och inte minst
Systemic functional linguistics eller som det kallas på svenska: Systemisk funktionell lingvistik.

Begreppen står för:
Systemisk: Vi gör språkliga val i ett system
Funktionell: Vilket arbete ska språket göra? (meaning making)
Lingvistik: Från genrer till lexikogrammatik
Detta är grunden för genrepedagogik. Den har utvecklats av brittisk – australienska linguisten Michael Halliday.
Han menar att hur vi uttrycker våra tankar styrs av kontexten för språkanvändningen.
Språk = kontext. Det finns alltid en relation mellan dessa. Kontexten består av den kulturella kontexten och situationskontexten.
Den påverkar språkanvändningen utifrån tre olika variabler, 3 situationskontexter, så kallade register.
Fält/Field Ämnet eller aktiviteten det man talar eller skriver om
Relation/Tenor Det förhållningssätt som finns mellan de involverade, förhållandet
mellan de inblandade som talar eller t.ex. förhållandet mellan författare och läsare.
Kommunikation/Mode vilket kommunikationssätt man använder, tal eller skriftspråk

Dessa tre påverkar valet av register. Ett givet mål med detta är att utvidga elevernas repertoar av språkliga register. Från ett vardagsspråk, kontextbundet språk till ett kunskapsrelaterat, kontextreducerat språk
Detta arbetssätt får eleven att utveckla språket till att bli mer explicit, vad säger man var och när? samt att utveckla den kommunikativa bredden i språket. Detta sker parallellt.
Dessa olika Register går till en mer transformativ kunskap, en personligt präglad kunskap, man införlivar den kunskapen i tanken, i den egna tankevärlden.
Det funktionella i teorin betyder att man fokuserar på språkets funktion i motsats till dess form. Det här låter som ljuv musik! Jag har ofta funderat på om tragglandet av grammatik ger det vi eftersträvar. Detta tål att fördjupa sig i. Systemisk funktionell grammatik.

SFG. Systemisk Funktionell grammatik: Har utgångspunkt i hur vi som talare eller skribent utnyttjar språket för att skapa betydelse i text. Den här grammatiken ger oss ett metaspråk. Kanske SFG är det jag borde forska vidare i?

I kursen fick jag läsa en vetenskaplig artikel som heter High challenge. hig support. Integrating language and content instruction (språkutvecklande undervisning via genrer, och systemisk funktionell teori) for diverse learners in an English literature classroom. Skriven av forskaren Jennifer Hammond. Hon har tillsammans med forskare som Derewianka och Gibbons forskat i hur man kan använda sig av grammatik och språket i läroplanen för att explicit undervisa om språket för att öka littaraciteten i klassrummen.
”Explicity teach grammar across the curriculum in order to improve student literacy”. Från forskning till praktisk kunskap
I studien läste jag om metoderna de använda och fick på så sätt upp ögonen för SFL.
Artikeln handlar om en lärare som undervisar sina elever i engelska, elevernas L2. De läser Romeo and Juliet, Shakespeares pjäs från år 1527. Eleverna som ska lära sig språket i pjäsen har bott i Australien i 1-3 år, och de är 12-13 år gamla. Pojkar. Och hur de blir undervisade sedan! Med hjälp av genrepedagogik lär de sig, utifrån brevskrivande, drama, och gestaltningar i form av heta stolen att tala om språket via språket. Eleverna får t.ex. ta de olika rollfigurernas plats och svara på frågor som: om du är Romeo, vad tycker och tänker du? De får läsa pjäsen och det som den rollfigur de gestaltar, t.ex. vad Julia säger, i texten medan en annan elev får stå bakom stolen och säga vad Julia tänker. De kan ett metaspråk om språket ner på kluster, alliteration och en verkligt semantisk nivå. Amazing. Detta uppnår de på åtta veckor. Vi har mängder att lära av detta lands undervisningsformer, det är ett som är säkert. Jag köpte till och med hem med en dramatisering av pjäsen på film Romeå & Juliet (2013) med ”det genuina talet” för att höra hur språket i pjäsen är. Inte helt enkelt språk var min konklusion.

Via SFL hittade jag till Karin Rehman. Hon hade lagt ut en länk till ett föredrag hon hade på Symposium 2015 i Stockholm. I den beskriver hon bl.a hur hon jobbar med SFG i klassrummet med elever med kort studiebakgrund. Jag kontaktade henne och fick svar på en mängd frågor. Hon har även gett mig råd om var jag kan hitta mer om detta arbetssätt. Karin jobbar på SPRINT gymnasiet i Stockholm men skriver i dagsläget (det är ju höstlov!) på något om just SFL. Hon har ett samarbete med en rad pedagoger i Australien.
Här finns ytterligare ett blogginlägg om genreundervisning och SFG grammatik.
Nu tar även jag höstlov, tentan på 2500 ord är avklarad. Tjoho! (Den blev även godkänd).