imageDenna termin, våren -16, har jag fått i uppdrag att organisera lite av verksamheten med appar och språkutvecklande undervisning i vår förberedelseklass på 7-9:an i Vindelälvsskolan, Sorsele.

Jag har gjort en beställning på appar hos våra IT pedagoger, teknikerna på skolan. Eleverna kommer att få börja med att använda den Gmail adress de fått. Därefter ska de använda apparna Google docs och registrera sig på Showbie. Alla klasser jag undervisar i har en egen klasskod på Showbie. Alla elever kan se vad jag lägger ut, men det eleven lägger in till mig, kan bara jag se. Jag börjar med att undervisa om hur dessa appar fungerar och att eleverna kan nyttja dem.

Den första lektionen för denna termin som jag hade med den grupp som kommit lite längre i språket, de eleverna fick skriva ett brev till mig. Brevet de skrev har jag gjort en analys av, och ett positionsschema. Det använder jag som formativ bedömning, vad är närmast att utveckla. För att få tid att prata med eleverna, en och en, om vad de bör träna på härnäst, så har jag tänkt att under tiden jag pratar med en elev så ska de andra få se och lyssna på en muntlig instruktion som jag gjort via appen Telagami. I meddelandet talar jag om att de ska gå in på Showbie, och skriva den 1 minut långa diktamen som jag lagt där till dem. Det de hör ska de först skriva ner för hand, och därefter i ett Google dokument som de ska dela med mig. När man delar ett dokument i Google drive kan både eleven och läraren skriva i dokumentet, samtidigt. Texten från diktamen kan vi därefter jämföra, i en form av dictogloss.

image

 

Read More →

Vad bör man tänka på när det gäller nyanlända elevers undervisning och lärande?

Det handlar Tore Otterups föreläsning från Skolforum 2015 om. Han baserar sin föreläsning på forskning om, och av nyanländas lärande. Bland annat tar han upp Jim Cummins BICS and CALP som jag skrivit om i ett annat inlägg. Om vardagsspråk och skolrelaterat språk. Han försöker svara på frågan: Hur lång tid tar det att lära sig ett språk? Som alltid är ingenting svart eller vitt. Det är en En bra början massa beror på också. Herr Otterup berättar även om Cummins fyrfältare, om att vi strävar mot att undervisa elever så att de kan lära sig ett kontextreducerat skolspråk, och att elever behöver stöttning (scaffolding). Han redovisar en fin liten sammanställning av den forskning jag stött på i min utbildning som Krashens I+1, Vygotskijs zone of proximal development samt Gibbons språkutvecklande teorier. Föreläsaren hänvisar till en bok han varit med och skrivit som heter ”En bra början”. Mer information om boken finns på Studentlitteratur.

Skolforum. Ett forum jag gärna skulle vilja besöka. Som min mamma brukar säga, ”När man liks önsk’ ska man önsk’ mycke’ ”.

Mer positivt på skolfronten är att Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever är klart, och kommer att finnas i bedömningsportalen från den 7 januari. Vi har en logoped som är knuten till elevhälsan och verkar i hela kommunen. Tanken är att det är främst logopeden som ska kartlägga våra elever. Jag skulle gärna se att även vi svenska som andraspråkslärare fick delta i det viktiga arbetet.

Read More →

image
Jag har en lektion, en gång i veckan, som endast  är 30 minuter lång i min Språkintroduktionsklass. Den är i slutet av dagen och eleverna brukar vara ganska trötta så jag brukar variera den på olika sätt, men innehållet är alltid detsamma: frågor och svar.

Den här lektionen fick de söka efter frågor i böcker vi läser under andra lektioner. Det är delvis lättlästa böcker som jag fått från Vilja förlag för att prova dem i min undervisning. Förlaget var nyfikna på hur de tas emot av mina elever då de är skrivna för en lite äldre målgrupp, på SFI.

Vem är jag? Zlatan! Här finns ett lektionsförslag från bloggen ”Nya unga”. Eleverna får ställa frågor, och på så sätt veta vem de ”är”.

Read More →

image

 

Idag talade vi om väder, vad uttrycken vi använder på svenska betyder. Jag berättade också att det är en sak vi svenskar ofta talar om. Eleverna skrev begreppen, orden på somaliska och persiska. Vi hade -10 grader kallt i morse. Det är mycket kallt tycker mina elever men inte jag. Jag tycker att när det blir -30 grader, då är det mycket kallt. Allt handlar om vad man har för förförståelse.

Eleverna undrade också varför de skulle skriva på sitt eget språk. Det skall synas att vi har många språk på vår skola, svarade jag! Språk är fantastiska.

Jag får läsa vad som står på bilderna med eleverna ser jag! Vi hann inte det idag:)

Materialet kommer från Margareta Mörlings bok på lätt svenska. Den heter ”Omvärldskunskap”.

 

Jim Cummins

Jim Cummins

Jag studerar svenska som andraspråk på deltid denna termin. På egen bekostnad. Mina 45 hp, förutom min lärarexamen där jag bl.a. har 30 hp specialpedagogik, är allt för lite för att klara av detta enormt utvecklande och komplexa arbete, det vill säga att undervisa elever i svenska som andraspråk.

I helgen blir det studier i Jim Cummins bok om tvåspråkighet, L2. Jim Cummins, ni vet han med BICS and CALP! Han beskriver att man måste undervisa elever i L2 och skolspråket samtidigt. På en hög kognitiv nivå med mycket stöttning. I länken finns en svensk översättning på hans text bl.a. ett förslag till skolors språkpolicy. I litteraturen vi studerar skriver flertalet forskare om vikten av stöttning med hjälp av modersmålsundervisning. Den är en grund för skolframgång och viktigt för elevens självkänsla och förståelse för det egna jaget, och förståelse om både det gamla och det nya språket. Modersmålsundervisning är vår svåraste uppgift. Det finns ingen modersmålslärare och modersmålsundervisning på vår skola. Även om vi skulle vilja anställa en modersmålslärare så är det inte direkt lätt att rekrytera dem i Norrlands inland. Skolverkets råd gällande skolframgång för SVA elever är också tydliga.

Read More →