I ett forum för svenska som andraspråkslärare på Facebook fick jag tips på två TV serier. Dels den populära TV serien ”Skam” (2015) som utspelar sig på en gymnasieskola i Norge och den betydligt äldre serien ”En ö i havet” (2003) som i filmen utspelar sig 1939 och miljön i filmen är till stor del förlagd till Göteborgs skärgård.

Läraren Susanne Angwald Brunke tipsade att hon visat två avsnitt av serien ”Skam” och jämförde den sserien med handlingen i ”En ö i  havet”. Eleverna fick i uppdrag att  jämföra kvinnors och invandrares situation, nu jämfört med då. Hon berättar att en elev tyckte att den judiska flickans situation i filmen ”En ö i havet” var bättre än den norska flickans.

Om TV-serien ”Skam” säger två 25+ tjejer som ”maratontittade” på serien under julen 2016 att de anser att de norska skolförhållandena ”mer liknar de amerikanska” än de svenska. De tyckte även att i serien ”Skam” fanns det saker de kände igen från den egna skoltiden (i Sverige) och att serien är väldigt bra.

Serien ”Skam” riktar sig till ungdomar som är 15 år och äldre men har lockat även en äldre publik.

TV-serien ”Skam” finns i tre säsonger. Den första säsongen, Säsong 1, innehåller sammanlagt 11 avsnitt, och den kretsar kring Eva Mohns liv, med Evas kompisgäng – Noora, Vilde, Sana och Chris – i andra centrala roller. En stor del av säsongen handlar om Evas turbulenta förhållande med pojkvännen Jonas. De går den första terminen på en gymnasieskola i Norge. Det är en serie om vänskap, sex, alkohol och fest. Just dessa ämnen kan vara lite känsliga att ta upp i en Språkintroduktionsklass. Jag har haft flickor i mina elevgrupper som lämnat klassrummet när det varit killar med i klassrummet och de skulle titta på filmer om vänskap, kärlek och relationer. Även vid andra tillfällen har det hänt. T.ex. när jag har visat den tecknade filmen ”Draktränaren”. De två tecknade huvudkaraktärerna i den filmen pussar varandra. Våra kulturer är olika och för tjejer kan filmer där de pussar på varandra vara alltför utmanande att se tillsammans med pojkar. Samtidigt är det viktigt att visa att i Sverige är detta en demokratisk rättighet, att alla har rätt att se en film utan att ta hänsyn till vilka andra som ser den.

Jag frågade läraren som visat ”Skam” om hur det gått för henne att visa filmen i sin elevgrupp och hon menar att det går bra.  Hon beskriver att hon har elever med olika religiösa och etiska bakgrunder, men ger mig tipset att de första avsnitten av ”Skam” kan vara mer lämpliga att visa än några avsnitt längre fram i serien.

Här kan du se Första programmet av ”Skam” på SVT play. (19 minuter).

Med i serien finns även karaktären Sana. Om hennes roll berättar skådespelaren:

Iman Meskini som spelar Sana anser att en viktig beståndsdel som de har gemensamt är att de båda är troende muslimer. Hon tycker att det är kul att rollen som Sana har blivit en förebild för muslimska tjejer. Det är mycket grunden till att jag tog rollen som Sana i Skam. Jag har en liknande uppväxt som Sana. Jag tycker att Sana är rolig, men det är inte jag! ”Det är en påhittad karaktär” säger hon. Iman pluggar arabiska och Mellanösternstudier på Universitetet i Oslo och spelar basket på hög nivå.

Read More →

img_0282Jag har undervisat en del på SFI i Sorsele denna hösttermin.

Jag har fått i uppdrag att göra två lektioner där eleverna ska sammanfatta något. Därför har jag till den första lektionen (90 minuter) valt att visa filmen ”Sveriges bästa svensk”.  Filmen är cirka 30 minuter lång. Eleverna har fått i uppdrag att titta på en youtube film där det förklaras vad skillnaden mellan tycker, tänker och tror är. Det är en SFI lärare som heter Marie Edström som har gjort den och jag tycker hon gör det så bra!  Att titta på Youtube filmen var en ”flippad” läxa, och jag hoppas att eleverna har sett den.

Först ska vi prata om rubriken och bilderna och sen ska vi se filmen. Den handlar om en familj som får svenskt medborgarskap, och mannen i familjen går ”all in” för att bli så svensk som möjligt. Eleverna ska få denna ”Affisch” som stöttning för den sammanfattning de ska skriva. Tanken är  även att de ska få förutspå, samt kommentera vad de tror, tänker och tycker. Jag kommer att göra tydliga uppdelningar i det formulär de ska fylla i. De ska beskriva vad som händer först, sedan och till sist, det känslomässiga slutet.  Tyvärr är filmen inte textad, eller jag hittar inte någon textning i alla fall… så jag kommer att stoppa filmen och vi ska prata om vad som händer och reda ut oklarheter gällande visa ord. Alla kanske inte direkt vet vad rotmos och fläsklägg betyder:).

Read More →

Lektionsplaneringar med lättlästa böcker finns om du följer länk till sida från Myndigheten för tillgängliga medier. Även länk till  Legimus och LL förlaget. 

Tidigare inlägg om Annelie Drewsens bok Spring Amina som nu även fått två uppföljare. Spring Amina finns både på arabiska och somaliska.

Om fyra stationer i mitt klassrum, alla språkutvecklande.

Om böcker jag fått från Vilja förlag att använda i min undervisning.

Idag gjorde jag ett studiebesök hos kollegorna på SFI här i Sorsele. Förra veckan var de, Urban och Peder, hos mig och följde en lektion jag hade med mina elever.
De har deltagit i ett projekt som handlar om att SFI eleverna ska göra arbetspraktik som lärlingar.
Genom projektet har de kunnat köpa in och prova en rad olika appar till eleverna. De pratade sig varma för appen Utalk. Den appen är även användbar för Språkintroduktionselever.

Jag fick även tips om appen Bitsboard. Den är gratis. Jag har upplevt det som om det finns så mycket på den, och hur kan man då begränsa innehållet så eleverna ägnar sig åt färdighetsträning och inget annat…?
Jag fick tips på att söka på SFI under catalog och sei vad där fanns! Jättebra övningar för mina elever!
Ivana Eklund verkar grym på att göra övningar på Bitsboard bland annat! Hon finns på Twitter😉

Bitsboard

Idag fylldes vår skola av rök av brandkårspersonal och eleverna fick krypa ut från skolan. Andra elever och lärare hoppade ut genom fönstren.

Igår besökte vi brandstationen där förmannen Ola berättade om den verksamhet han arbetar inom, han är ansvarig för materiel på brandstationen och räddningsledare vid bränder. Han visade även en film om vad som händer när man försöker släcka en gryta med olja i, som brinner på spisen, med vatten. Det var väldigt tydligt att bara lite vatten i brinnande olja kan få fruktansvärda konsekvenser. Det var väldigt lätt att släcka, med bara ett lock.

Eleverna fick provsitta i brandbilarna och känna på olika verktyg som brandmännen använder. Det behövs riktigt tunga verktyg om man ska klippa sönder plåten på en bil t.ex.

Imorgon ska vi göra en återberättande text. Jag har förberett en presentation i Keynote som stöd till eleverna. Där berättar jag hur vi började med att FÖRST läste vi ett kompendium: Vad du bör veta om bränder, SEDAN tränade de på nya ord och EFTER DET såg de en film i form av en saga ”När brandbilen kommer”, där orden fanns med. DÄREFTER  besökte vi brandstationen och TILL SIST lärde vi oss hur man gör om det ”börjar brinna” på riktigt.

TILL SLUT tror jag tror att alla elever numera är väl medveten om var de ska samlas om det börjar brinna.

Brand och bränder