I vår kommun, och fler kommuner i södra Lappland, har Skolverket satsat pengar bland annat för att ordna en utbildning för våra studiehandledare. Vi håller på att planera inför denna utbildning. Vi är därför intresserade av information om studiehandledning och om olika kommuners riktlinjer för studiehandledning samt möjliga utbildningsvägar för studiehandledare.

Nihad Bunar talar med Natanael Derwinger i programmet ”Didaktorn”om studiehandledning. Studiehandledningen är det viktigaste verktyget vid undervisning av nyanlända elever, menar professor Nihad Bunar på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Programmet heter ”Kunskapsbryggorna”.

Samlad information om studiehandledning, strategier för studiehandledning samt kommunala språkutvecklande- och språkutvecklingsplaner.

Jag frågade helt enkelt det utvidgade kollegiet: Finns det goda exempel på kommuner som utbildat sina studiehandledare? Svaret var ja! Här finns det några exempel:

Göteborg.  GR-utbildning (Göteborgs regionens kommunförbund för 13 västsvenska medlemskommuner) har en pilotutbildning för studiehandledare som ges i Stenungsund.

På ABF Vux i Göteborg genomför de en ettårig YH-utbildning för studiehandledare på modersmål. Drygt 70 deltagare studerar på utbildningen. Ett UR reportage från denna utbildning kan man lyssna på här.

Sandvikens Kommun, har deltagit i en länsövergripande utbildning av studiehandledare där bl.a. Högskolan i Gävle ansvarat.

Orsa kommun. Det är en högskoleutbildning på 7.5 HP via högskolan Dalarna. Henrik Götberg på Orsa kommun kan svara på frågor, ring via växeln och fråga (0250-552100)

Sigtuna kommun. Uppdragsutbildning Uppsala universitet, riktat till modersmålslärare/studiehandledare. Så här ser 7,5 HP-kursen som Mångkulturella enheten i Sigtuna har köpt till sina studiehandledare. Alla som går kursen har 10% nedsatt arbetstid. Bild på kursupplägg.

Lidköping.

Linköping kommuns strategier för studiehandledning. En pdf från 2013.

Tjörn.

Ronneby kommun. Kontaktperson, Sonja Stranne.

Tips på utbildningar.

Skolverket.

Uppsala universitet, 7,5 poängs kurser.
” Studiehandledning i skolan”. Även ”Nyanländas lärande” som riktar sig till team på skolor som arbetar med nyanlända.
Hand i hand med studiehandledning går även kartläggning av elevers kunskaper och språkutvecklande undervisning. Det finns goda förebilder inom detta område med.

Metoder och planer för språkutvecklande arbetssätt samt kommunala språkutvecklingsplaner.

Efterfrågat material för kollegialt lärande i språkutvecklande arbetssätt. Av Ann Kaya.

En föreläsningsserie av Åsa Sebelius.  Språkutvecklande arbetssätt.

Olika kommuners språkutvecklingsplaner. Pearltrees.com. Bland annat denna från Umeå kommun.

 

 

Jag håller på att skriva en C-uppsats inom genrepedagogik. Jag har inspirerats till att skriva om genrepedagogik bland annat genom att läsa denna magisteruppsats av Anniqa Sandell Ring. Men det visar sig ju, precis som i så mycket annat, att med undervisningsmodeller är det sällan så enkelt att något så komplext kan definieras med ett ord. Genrepedagogiken, som det forskats om främst i Australien, består av tre olika ”steg” av forskning. Den vilar alltså på en rad vetenskapliga teorier.

En del av genrepedagogiken handlar om att skriva via cirkelmodellen, eller fyrfältaren. Det är en undervisningsmetod som jag känner att jag behöver veta mer om. Denna undervisningsmetod har ”det utvidgade kollegiet” kollegan Anna Kaya skrivit ett bra blogginlägg om. Cirkelmodellen- ett konkret exempel. Jag kan även rekommendera att läsa detta blogginlägg av Anna Kaya, som handlar om att lära genom att läsa.

Cirkelmodellen i skrivande

Ett annat blogginlägg som Marika Nylund Ek har gjort beskriver hur man kan använda cirkelmodellen i berättelseskrivande. Så här beskriver hon bland annat varför hon använder cirkelmodellen: ”För andraspråkselever är det ett utmärkt sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av cirkelmodellen. Eleverna får en struktur och trygghet i sitt skrivande”. Jag har lånat bilden som visar stegen i cirkelmodellen från hennes hemsida.

Förutom cirkelmodellens metod för skrivande så finns det även läsutvecklingsmetoder. Den tredje och sista generationen i raden av forskning inom genrepedagogik heter Reading to Learn. Jag har precis börjat läsa en bok om detta som heter Learning to Write, Reading to Learn (R2L) och det boken behandlar talar verkligen till mitt lärarhjärta. Genrepedagogik, och i detta fallet den delen av metoden som handlar om läsning, är ett sätt att undervisa med den underliggande demokratiska tanken att alla barn har rätt att lära. Med denna metod menar forskarna att undervisningen leder till att fler elever verkligen utvecklas i klassrummet. Författarna till boken heter David Rose och J.R. Martin. (2012). Det här är Dr David Rose hemsida i Australien där han beskriver denna metod. Här är en film som Anna Kaya delat om detta arbetssätt. (Med denna film kan du få en snabbkurs i Reading to Learn).

För att få lite mer information om hur det undervisas om, och utbildas i, R2L i Sverige så har jag lyssnat på denna föreläsning av Ann-Christin Lövstedt. Jag vet att jag har tittat på denna föreläsning tidigare och försökt efterlikna hennes sätt att undervisa på, som hon beskriver i denna föreläsning. Men det är inte så enkelt, att bara ”fixa” detta på egen hand från en dag till en annan. Med en ”metod” (föreläsaren menar att i början är det mer som en metod) som denna kommer ett helt förhållningssätt. Som lärare måste man delvis tänka nytt när det gäller hur man undervisar med texter. Dessutom måste det finnas tid att hitta texter ifrån olika texttyper och göra ett ”läsmanus”. Efter det ska eleverna tränas i att helt annat sätt att jobba med texter än vad som är brukligt, och det kan ta tid att få dem att se fördelarna med ett ”annat sätt att undervisa”. Har eleverna ingen skolbakgrund kan detta sätt att bli undervisad på kännas än mer konstigt, för det här sättet att läsa texter, och skriva texter är inte vad de föreställer sig att skola ”är”.

Här är ett klipp från Youtube där Dr David Rose tells us about the Literacy Program Reading to Learn. Detta klipp har Ann-Christin Lövstedt lagt ut. Enligt honom kan denna metod lyfta skolverksamheten och dess undervisningsinnehåll.

Jag hoppas att med mer kunskap om teorierna bakom cirkelmodellen och pedagogiken genom Reading to Learn, så det blir lättare att få med metoderna och det ”rätta” lästänket in i klassrummet. Jag tror mig veta att mina elever kan avkoda, läsa ut ord på ett korrekt sätt men jag upplever att de många har svårare att förstå betydelsen av innehållet, i det de läser.

Så här har man arbetat med R2L i Göteborg. Samt i Malmö  där mängder av olika ämneslärare deltar. Det har även jobbats med metoden  via ett EU-projekt i Helsingfors, Tallin och Ovanåker. I wish.

reading_to_learn_modell_500

”När man liks önsk, ska man önsk mycke”  (Margit Lundmark).

Detta blogginlägg är ett av Anna Kayas mest lästa, om vad som skulle kunna få henne att börja arbeta inom skolan i Rinkeby igen. Nu är inte alla skolor som de i Rinkeby, men hennes lista av önskemål är något de flesta lärare som arbetar med nyanlända elever i skolan  kan skriva under på. Som hon föreslår borde skolor vara organiserade. Speciellt elevhälsan.

Anna Kaya har även skrivit en bok. ”Att undervisa nyanlända” (2016). Kära ni, läs den!

img_0002

Poesitävling

Jag har en kollega, Carina, som varje vecka under detta läsår satt upp en dikt till oss alla andra på skolan. Om detta har jag berättat i ett tidigare inlägg. Det har blivit många dikter. Dikterna som suttit uppe har varit skrivna på 10 olika språk, bland annat samiska. Språk som eleverna talar. Språk som vi lärare talar. Vi har tack vare dikterna haft möjlighet att varje vecka stanna till en stund i skolvardagen och läsa, begrunda och förundras. Dikterna har bland annat handlat om kamratskap, om att finna glädjen i det enkla, vardagliga men även om rikedomen med mångfald samt att vi alla är väldigt lika trots olikheter.  Ibland har våra elever kunnat läsa vad som stod skrivet i dikterna, men inte vi pedagoger. Av och till har vi lärare fått läsa och tolka budskapet för de elever som undrat, som inte behärskat det svenska språket riktigt fullt ut. Read More →