Att läsa är inte bara ”att läsa”!  Här försöker jag beskriva hur jag undervisade under två lektioner i Språkintroduktionsgruppen ”Spi C” på Älvbrinken, i Sorsele. Lektionerna innehöll förutom att vi arbetar med ord och begrepp samt ordförklaringar,  även läsning i form av att läsa med ”flyt” samt att läsa i form av att  ”läsa och förstå”. Eleverna fick under lektionerna även lyssna på, samt tala och skriva svenska.

Danbolt & Kulbrandstad (2012) hänvisar till Barton (2007) samt Barton & Hamilton (1998) som menar att konversation är viktig i undervisning och just mixen av språkligt tal och skriven text gör ett lärtillfälle till ett literacy event.  Även Laursen (2011) hänvisar till forskarna Barton & Hamilton vilka utgår från nyckelbegreppen litteracietetsbegivenheter, literacy events, och litteracitets praxis. De menar att litteracietet är något människor gör. Det är en aktivitet som finns i mellanrummet mellan tanken och texten. Litteracybegivenheter är konkreta observerbara händelser där det ingår skrift. Litteracitet finns inte i människors huvud som en förmåga man måste lära sig och det finns inte på papper fångad som text som måste analyseras. Som all mänsklig aktivitet är litteracietet främst en social aktivitet och den uppstår i interaktionen mellan människor.

Vårt ”literacy event”. Vi läser ur boken ”Kärlek är ett substantiv” i en av de Språkintroduktionsgrupper jag undervisar i. Vi har köpt hem böckerna till vårt kommunala bibliotek. Boken vi läser, som handlar om elever som kommit som nyanlända till Sverige och börjat skolan, är populär bland eleverna. De, vilka boken handlar om, skriver dagbok. Mitt långsiktiga mål är att eleverna i den här gruppen ska skriva återberättande texter, gärna på en blogg. (Här har jag lagt uppgiften till eleverna på ”vår skolblogg”.)

Bilden är från mitt klassrum och beskriver vad som är målet för dagens lektion med klassen Språkintroduktion C. Jag tar mål både från SFI  C nivå, och Lgr 11, svenska som andraspråk för årskurs tre.

Jag har under dagens två lektioner:

Förklarat målet, syftet med lektionerna och vi pratade om vad det innebär. Eleverna får under lektionen hjälpa mig att slå upp ord som ”funktionell” , ”relevant” och ”omfångsrik” och säga de förklaringar som står i den ordförklaringsbok som vi har. Jag skriver dessa ordförklaringar, och det gör eleverna med. Jag ÄLSKAR ordbokens förklaringar. En elev sa att han inte fick rätt översättning via översättningsprogrammet och då fick vi en anledning att diskutera hur det är när man översätter, att ord kan betyda flera saker och därför tolkas fel, få fel betydelse. Jag förklarar att det är viktigt att översätta och koppla till innehållet i det skrivna också, att verkligen förstå innehållet i det skrivna. (Alla som översatt en text på engelska till svenska med Google translate har nog upplevt hur konstig översättningen kan bli).

Boken ”Kärlek är ett substantiv” innehåller kapitel med korta textstycken , dagboksanteckningar, från fyra olika ungdomar. Två pojkar och två flickor från olika länder. Ur det första stycket i boken läser vi i kanon, lite för att ”sjunga upp” oss. Jag läser först och sen får eleverna upprepa, för att alla elever ska få läsa och för att de ska träna på rytmen och uttalet. Jag delar upp meningarna så att det blir lättare att säga efter. Under läsningen pratar jag om ”takten” i vårt språk. Ofta klappar jag takten, eller stampar den, under någon/några meningar.  Jag talar även om att det finns skiljetecken som punkt, kommatecken och frågetecken, och hur säger man då? ”När det är kommatecken tar man semester” sa en elev :). Vi övar på att ”ta semester” och att ställa frågorna, där det finns frågetecken. Ibland när det är något ord eleverna undrar vad det betyder så förklarar jag och så tar vi en ”klassrunda”. T.ex. ordet vana. Vad har du för vanor?  Då börjar jag med att säga ”Jag har en vana och det är att äta gröt på morgonen”. Eleverna svarar en och en (med hela meningar) t.ex. ”Jag har en vana och det är att gå på gymmet”, ”att dansa” o.s.v.

I de övriga delarna, stycken, som finns  i kapitlet får alla elever läsa en rad var och vi ”plockar ut” samtliga verb, för att på så sätt prata om tempusformerna. Vi har arbetat mycket med verb och jag har beskrivit att t.ex. presens oftast slutar på bokstaven ”r”. (Detta sätt att arbeta lärde jag mig under ett studiebesök hos Karin Rehman). När eleverna söker efter verb hittar de ibland andra ord som slutar på ”r” och det blir ett bra tillfälle att beskriva andra ordklasser och funktioner i språket. Jag talar även om vikten av att uttala och ”läsa hela ordet” eftersom det är min fasta övertygelse, ifall eleverna utelämnar ändelser när de läser, så skriver de även ord utan ändelser.

En av uppgifterna i samband med läsningen (inte under denna lektion) är att eleverna får ett kompendium som jag har gjort med verb ur de första kapitlen ur boken. Eleverna får sortera in verben i tabeller med rutor. Jag har satt rubriker på rutorna. Det är verb ett rutor, och verb två rutor. Tre rutor för verb ett och två rutor för verb två. Detta för att de ska få ett hum om platshållartvånget och att hjälpverb, presens och preteritum är finita verb och att infinita verb och supinum verb placeras på ”platsen” för verb två. Eleverna använder orden, verben, under kommande lektioner för att sätta dem i ett sammanhang och göra egna meningar.

När vi hade läst en del av ett kapitel ur boken denna lektion, fick de gå tillbaka till det kapitel vi läste förra veckan och arbeta med de frågor till kapitlet som finns i slutet av boken. Där  finns det  ”rätt och fel” frågor till texten. Dessa frågor är inte ”på raden frågor” utan eleverna måste tänka till lite och lista ut vad svaret är utifrån sammanhanget i texterna. På detta sätt får eleverna träna på lässtrategier. Det finns också förlag på vad elever kan diskutera när det gäller innehållet i boken samt skrivuppgifter för varje kapitel om något som tagits upp i boken. Till exempel ska eleven beskriva hur det kändes första dagen han/hon kom till skolan. Vad de fyra ungdomarna tycker, tänker och tror är något vi tränar på. Här är en sammanställning jag gjort från de fyra första kapitlen.

Skrivuppgiften kopplar jag till genrepedagogik och hur man skriver återberättande text. Jag har tagit mallen ur boken ”Låt språket bära” (2015) för att visa hur en personligt återgivande genre är uppbyggd. Med mallens hjälp är det enklare att förklara syftet med det de ska skriva. Jag förklarar via modellen att eleverna bör ha med en rubrik, orientering, händelser och validering. De ska också tänka på hur de skriver. Jag är tydlig med att ”denna gång bedömer jag det här i din text”.  I detta fallet stor bokstav och punkt samt sambandsord.

Jag använder mig även ofta av Ann-Marie Körlings ”Jag ser” som formativ bedömning vid bedömning av elevtexter. Ann-Marie har  inspirerat en hel del till hur jag undervisar i läsning. Mitt mål med textskrivningen är att eleverna ska kunna bedöma sin och sina kamraters texter, via kamratbedömning. Har din klasskompis med alla ”delar” av texten? = Har du med alla delar i din text?

Här har jag skrivit mer om bokläsning.

Referenser:

Danbolt, A. M. V., & Kulbrandstad, L. I. (2012). Teacher reflections under changing conditions for literacy learning in multicultural schools in Oslo. In A. Pitkänen-Huhta & L. Holm (Eds.), Literacy practices in transition: Perspectives from the Nordic countries (pp. 209-227). Bristol: Multilingual matters.

Laursen, Helle Pia (2011) Lukket inde i et alt for lille alfabet. Nordand, vol 6, no. 2, pp. 35-58

 

One Thought on “Ett literacy event

  1. Lena Lorentzen on 9 oktober, 2017 at 13:10 said:

    Hej Inger! Jag håller just nu på att läsa ”Kärlek är ett substantiv” och snubblade över ditt inlägg när jag googlade på boken. Så här skriver du i inlägget:
    ”En av uppgifterna i samband med läsningen (inte under denna lektion) är att eleverna får ett kompendium som jag har gjort med verb ur de första kapitlen ur boken. Eleverna får sortera in verben i tabeller med rutor. Jag har satt rubriker på rutorna. Det är verb ett rutor, och verb två rutor. Tre rutor för verb ett och två rutor för verb två. Detta för att de ska få ett hum om platshållartvånget och att hjälpverb, presens och preteritum är finita verb och att infinita verb och supinum verb placeras på ”platsen” för verb två. Eleverna använder orden, verben, under kommande lektioner för att sätta dem i ett sammanhang och göra egna meningar.”

    Skulle du kunna tänka dig att utveckla hur du menar? Jag hänger inte med i hur kompendiet ser ut och hur du jobbar med det. Om du får tid över någon gång skulle jag bli jätteglad om förklarade lite mer.

    Mvh Lena

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Post Navigation