Karin och Alexandra

På bilden: Karin Rehman och Alexandra Ljungkvist Sjölin som arbetar på Sprint gymnasiet, Stockholm. Under ett studiebesök i Stockholm hade jag förmånen att askultera i båda dessa lärares klassrum. De undervisar utifrån genrepedagogik, och Alexandra driver även ett projekt där nyanlända elever deltar i en teaterupssättning. Karin är förstelärare, samt en flitig Australien besökare där hon fördjupar sig i SFL. Hennes undervisning utgår ofta från genrepedagogik och systemisk funktionell lingvistik.

Hur de undervisar bör, och vill de nog berätta om själva. Jag tänkte skriva om det de inspirerat mig till att göra. Fördelen med att ha god SVA kunskap, är att det är lättare att själv utföra det jag lärt mig, i mitt eget klassrum.

Det jag observerat, från den undervisning jag närvarade vid, har jag överfört delar av till min egen undervisning. Lite omgjord för att passa mitt eget ”undervisningssätt”. Jag har undervisat i genreform tidigare, mest i ämnen som SO och NO, med mina elever. Jag har inte undervisat genregrammatik lika explicit som Karin gör det, utan jag undervisar om grammatik mer utifrån satsscheman. Vi i vår skola använder begrepp som Fundament, verb 1 och verb 2 termer, och inte genom att tala om processer, deltagare o.s.v.

I vår förberedelseklass, Fbk -det är den grupp av nyanlända med lite yngre elever, som jag undervisar i på vårt högstadium.

Noa på taket

Där har jag, efter studiebesöket, haft lektioner där vi läst ur en bok, Noa på taket, av författaren Kirsten Ahlburg (utgiven på Helgas förlag).

Jag valde  boken ”Noa på taket” för att en specialpedagog från Skellefteå, som arbetet med nyanlända på en skola med elever inom Språkintroduktion, tipsade mig om den. Boken (böckerna, det finns många) handlar om Noa.  Det  är en bra bok för elever som bara varit i Sverige en kortare tid, och är lätt att börja läsa i. Eleverna blir så glada när de får läsa en bok de förstår innehållet i! Vi nyttjar Inläsningstjänst på vår skola, och jag delar alltid ut en Noa bok till de nya elever jag möter, så de kan se bilder ur boken och samtidigt lyssna på texten i den appen. Just Noa på taket, finns inte inläst så den är ny för alla. Det finns arbetsmaterial på Nypon förlags hemsida. T.ex. som här till boken ”Noa skickar ett sms”.

För att vi ska kunna läsa gemensamt ur boken så har jag fotat av sidorna, redigerat bilderna lite och lagt dem i appen Keynote. Jag visar dem via en kanon på vår whiteboardtavla. På så sätt kan alla se texten och bilderna samtidigt och högläsa det som står. Det är lätt att plocka ut verb och andra satsdelar, när meningarna är relativt enkla. Men vissa meningar har spetsställning, vilket ger ett bra lärtillfälle på ett sätt att variera sina meningar och göra dem bättre.

Det jag uppskattade mest vid studiebesöket på Sprint gymnasiet i Stockholm var att jag fick så många uppslag, idéer och tips på hur man kan modellera lektioner för att få elever att läsa och uttala sig på svenska. Det var verkligen snälla Karin  och Alexandra som tog emot en frågvis paparazzi från Sorsele.

När jag observerade det som skedde i klassrummet hörde jag min lärare från Mittuniversitet i huvudet, ”man borde förbjuda pennan den första tiden med nyanlända i klassrummen, de ska prata svenska och inte skriva svenska!” Alexandra var väldigt duktig på att få eleverna att uttala svenska, att ljuda vokaler och höra rytmen i språket med sina nyanlända elever.  Eleverna hade nästan ingen eller väldigt lite studiebakgrund. Samma gällde för Karins elever, även om hennes elever kommit lite längre i språket.

De lektioner jag besökte stärkte mig i att mitt sätt att tänka kring att läsa högt med eleverna och samtala om grammatik, uttal, reduktioner, och allt som hör i hop med undervisning på ett språkutvecklande arbetssätt, är gott nog. Devisen ”lämna ingen elev ensam med en text” är lättare att uppfylla om vi högläser och modellerar undervisningen.

För att återgå till elevgruppen jag hade i Fbk så högläste vi några sidor i ”Noa på taket”. Därefter fick de i mindre grupper stryka under de ord som var verb, utifrån frågan: Vad händer i texten? Verb slutar på bokstaven r, men det finns ord som hör ihop med verbet som är pronomen, som i ”sätter sig”, sätter är ett verb men sig är inte ett verb. Eleverna  hade inga problem att greppa vad jag menade.

Under en annan lektion i samma grupp hade jag vår studiehandledare på Dari med. Då läste en och en av eleverna  varsin mening av den text vi läst och den eleven plockade därefter ut ord ur de korta meningarna utifrån frågorna: Vad händer? Vem, vad gör något? När eller var händer det? De hade redan verben understrukna. De frågor jag ställde går att svara på i varje mening i denna bok.

I de delar av boken som vi inte hade läst gemensamt tidigare, plockade vi därefter gemensamt ut alla vokaler och jag markerade under orden vilka vokalerna var. (varje stavelse). Därefter klappade vi ”takten” med händerna och läste orden och meningarna tillsammans. Jag pratade om att vi inte alltid säger som det står i texten utan att vi ofta ”drar ihop” orden. Jag berättade om och vi hade roligt över uttyck som ”Huräre”. Vi hittade även uttryck i texten som reducerats.

Jag är så glad över det studiebesök jag gjorde och de nya kunskaper jag tog med mig. Jag önskar bara att jag kunde ta med mig alla mina sva kollegor nästa gång!

Ett besök av Karin hos oss, i vår verksamhet, vore även det ett superintressant kollegieutbyte! Jag håller tummarna för att det kan bli verklighet. Vi har alla mycket att lära av varandra. Det är nyttigt att se saker ur, och från, andra perspektiv.

One Thought on “Ljudning och läsning i SVA

  1. Ingela on 11 juni, 2016 at 23:42 said:

    Noa är bra. Finns även som läsförståelsematerial, korta texter med frågor.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Post Navigation