Vi är sammanlagt 14 lärare från olika delar av Sverige som deltar i denna konferens… och där är jag & min studiekamrat Carin från Östersund helt klart de deltagare som kommer mest norrifrån! I gruppen är det en samling av både lärare, modersmålslärare, och en rektor, som under en vecka blir undervisade i hur man kan använda denna metod, Reading to Learn, för att stötta elever gällande läsning i undervisningen. Konferensen hålls i Policoro, Italien. Konferensen är arrangerad, och genomförs av Ann-Christin Lövstedt  & Claire Acevedo. Claire kommer ursprungligen från Australien, men hon bor numera i London och forskar där. De båda utbildarna utgår från egen erfarenhet och forskning, men även från ett Reading to Learn material som är framtaget av Dr. David Rose, Sydney, Australien.

Read More →

Och R2L! Detta blir nog spännande!

Denna konferens handlar om hur lärare kan stötta elever i läsning och skrivning. Jag deltar i konferensen tillsammans med min studiekamrat från lärarutbildningen i Härnösand, Carin.

För min del sker det förändringar Inför kommande läsår. Jag har jag har blivit erbjuden att undervisa elever i årskurs 2, som i F-6. Vi har brist på lärare i grundskolan, och då jag, förutom 90 hp i svenska som andraspråk, även är tidigareårslärare så väger den utbildningen tungt.

Att efter 8 år som lärare inom Språkintroduktion byta skola, arbetslag och elevgrupp från att till stor del undervisa ensamkommande flyktingungdomar, till att undervisa elever i årskurs 2, är både en mental och kroppslig utmaning.

Jag har int beslutat mig än om jag ev. ska axla detta nya uppdrag,  först och främst ska jag njuta av denna konferensvecka med mycket nytt lärande och att få vara i soliga Italien!

Genreinspirerad undervisning,  så har jag kallat min C-uppsats inom svenska som andraspråk och här ovan finns en länk till den. Uppsatsen anser jag visar på att Genrepedagogik är bra för alla elever, bra att få det bekräftat än en gång. I studien har jag intervjuat 5, (6) stycken lärare om hur de använder genrepedagogik, och då främst utifrån cirkelmodellen, i sin undervisning.

Den 1/5 i år blev den godkänd, uppsatsen. Nu har jag dubbla lärarexamen, med mina 90 högskolepoäng i svenska som andraspråk och det känns toppen!

Andra saker som är positiva är den utbildning vi kommer att ha i vår för våra, samt en rad andra kommuners, studiehandledare. Ansvariga kursledare för utbildningen är undertecknad i form av svenska som andraspråkslärare samt yrkesläraren, tillika  skolutvecklaren, Pia Brander.

I samarbete med Skolverket har vi byggt upp en rad teman som våra studiehandledare, samt studiehandledare från Arjeplog, Storuman & Vilhelmina kommuner, kommer att delta i. Studiehandledarna får medverka i en rad intressanta utbildningsdagar under sammanlagt 10 utbildningsdagar kommande hösttermin. En liknande utbildningsinsats sker även vt-18.

Teman i utbildningen är: Skolverket och riktlinjer för studiehandledning på modersmål, det svenska skolsystemet, föreläsning av SYV, språkutvecklande undervisning & IKT, migration och interkulturellt förhållningssätt, handledning, modeller för studiehandledning i praktiken och studiehandledning virtuellt samt undervisning om stödmaterial för nyanlända elever i behov av särskilt stöd med mera.

Deltagande undervisande pedagoger förutom mig & Pia Brander är Malin Carlsson, David Ordoubadian, Modersmålsskolan samt studiehandledaren Tamar Ucar, studiehandledare i Örebro kommun.

Tamar Ucar Örebro

2014-09-30
Malin Carlsson lärare på Lindblomskolan i Hultsfred.
FOTO: BJÖRN WANHATALO

Lilla aktuellt, om attacken i Stockholm.

BRIS om hur man stöttar barnen, vid akuta händelser och olyckor. Samt om de ser hemska bilder som delats på Internet.

Psykologen om hur man samtalar med barn om skrämmande händelser. ”Man behöver inte berätta alla detaljer för barn. Det kan räcka att säga att det har hänt en olycka och att många vuxna jobbar för att det ska bli bra igen”, Josefin Michanek, psykolog vid Rädda barnen.

Nu har det hänt även i vårt land, det flera av mina elever varit med om, ett terrorbrott. Det känns fint att se bilder på människor som kramar poliser och ger dem blommor. Det vittnar om det Sverige jag är så stolt över.

Vad vi även behöver, är att de flyktingbarn som kommer till vårt land får amnesti. Igår hade jag två av mina tidigare elever på besök hemma hos mig. Den ena, en mamma till två små barn, berättade om när hon för ett antal år sedan rest tillbaka till hemlandet Afghanistan. Det gjorde hon i samband med att hennes bror hade blivit svårt skadad vid ett attentat av en självmordsbombare. Enligt henne är det än mer svårt att återvända till sitt hemland när du bott i ett land där det råder fred, och du är trygg. Som jag förstod av hennes berättelse blockeras du när du bor i ett land i krig. Hon beskrev det som att om du fått släppa på de känslorna, när du äntligen kan känna dig trygg, blir känslorna av otrygghet än starkare den gången du måste uppleva dem igen.

Kanske är det så att hon efter det hon kommit till Sverige hade lärt sig vad trygghet innebär. Jag tänker att om du alltid levt i ett land som varit i krig, kan du inte till fullo förstå vad känslan av trygghet innebär, innan du själv upplevt den. Att då, i detta skede skicka barn tillbaka till kriget är inte mänskligt. Låt oss vara medmänniskor. #Vi står inte ut, men vi slutar aldrig kämpa.