Att läsa är inte bara ”att läsa”!  Här försöker jag beskriva hur jag undervisade under två lektioner i Språkintroduktionsgruppen ”Spi C” på Älvbrinken, i Sorsele. Lektionerna innehöll förutom att vi arbetar med ord och begrepp samt ordförklaringar,  även läsning i form av att läsa med ”flyt” samt att läsa i form av att  ”läsa och förstå”. Eleverna fick under lektionerna även lyssna på, samt tala och skriva svenska.

Danbolt & Kulbrandstad (2012) hänvisar till Barton (2007) samt Barton & Hamilton (1998) som menar att konversation är viktig i undervisning och just mixen av språkligt tal och skriven text gör ett lärtillfälle till ett literacy event.  Även Laursen (2011) hänvisar till forskarna Barton & Hamilton vilka utgår från nyckelbegreppen litteracietetsbegivenheter, literacy events, och litteracitets praxis. De menar att litteracietet är något människor gör. Det är en aktivitet som finns i mellanrummet mellan tanken och texten. Litteracybegivenheter är konkreta observerbara händelser där det ingår skrift. Litteracitet finns inte i människors huvud som en förmåga man måste lära sig och det finns inte på papper fångad som text som måste analyseras. Som all mänsklig aktivitet är litteracietet främst en social aktivitet och den uppstår i interaktionen mellan människor.

Vårt ”literacy event”. Vi läser ur boken ”Kärlek är ett substantiv” i en av de Språkintroduktionsgrupper jag undervisar i. Vi har köpt hem böckerna till vårt kommunala bibliotek. Boken vi läser, som handlar om elever som kommit som nyanlända till Sverige och börjat skolan, är populär bland eleverna. De, vilka boken handlar om, skriver dagbok. Mitt långsiktiga mål är att eleverna i den här gruppen ska skriva återberättande texter, gärna på en blogg. (Här har jag lagt uppgiften till eleverna på ”vår skolblogg”.)

Bilden är från mitt klassrum och beskriver vad som är målet för dagens lektion med klassen Språkintroduktion C. Jag tar mål både från SFI  C nivå, och Lgr 11, svenska som andraspråk för årskurs tre.

Jag har under dagens två lektioner:

Förklarat målet, syftet med lektionerna och vi pratade om vad det innebär. Eleverna får under lektionen hjälpa mig att slå upp ord som ”funktionell” , ”relevant” och ”omfångsrik” och säga de förklaringar som står i den ordförklaringsbok som vi har. Jag skriver dessa ordförklaringar, och det gör eleverna med. Jag ÄLSKAR ordbokens förklaringar. En elev sa att han inte fick rätt översättning via översättningsprogrammet och då fick vi en anledning att diskutera hur det är när man översätter, att ord kan betyda flera saker och därför tolkas fel, få fel betydelse. Jag förklarar att det är viktigt att översätta och koppla till innehållet i det skrivna också, att verkligen förstå innehållet i det skrivna. (Alla som översatt en text på engelska till svenska med Google translate har nog upplevt hur konstig översättningen kan bli).

Read More →

I vår kommun, och fler kommuner i södra Lappland, har Skolverket satsat pengar bland annat för att ordna en utbildning för våra studiehandledare. Vi håller på att planera inför denna utbildning. Vi är därför intresserade av information om studiehandledning och om olika kommuners riktlinjer för studiehandledning samt möjliga utbildningsvägar för studiehandledare.

Nihad Bunar talar med Natanael Derwinger i programmet ”Didaktorn”om studiehandledning. Studiehandledningen är det viktigaste verktyget vid undervisning av nyanlända elever, menar professor Nihad Bunar på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Programmet heter ”Kunskapsbryggorna”.

Samlad information om studiehandledning, strategier för studiehandledning samt kommunala språkutvecklande- och språkutvecklingsplaner.

Jag frågade helt enkelt det utvidgade kollegiet: Finns det goda exempel på kommuner som utbildat sina studiehandledare? Svaret var ja! Här finns det några exempel:

Göteborg.  GR-utbildning (Göteborgs regionens kommunförbund för 13 västsvenska medlemskommuner) har en pilotutbildning för studiehandledare som ges i Stenungsund.

På ABF Vux i Göteborg genomför de en ettårig YH-utbildning för studiehandledare på modersmål. Drygt 70 deltagare studerar på utbildningen. Ett UR reportage från denna utbildning kan man lyssna på här.

Sandvikens Kommun, har deltagit i en länsövergripande utbildning av studiehandledare där bl.a. Högskolan i Gävle ansvarat.

Orsa kommun. Det är en högskoleutbildning på 7.5 HP via högskolan Dalarna. Henrik Götberg på Orsa kommun kan svara på frågor, ring via växeln och fråga (0250-552100)

Sigtuna kommun. Uppdragsutbildning Uppsala universitet, riktat till modersmålslärare/studiehandledare. Så här ser 7,5 HP-kursen som Mångkulturella enheten i Sigtuna har köpt till sina studiehandledare. Alla som går kursen har 10% nedsatt arbetstid. Bild på kursupplägg.

Lidköping.

Linköping kommuns strategier för studiehandledning. En pdf från 2013.

Tjörn.

Ronneby kommun. Kontaktperson, Sonja Stranne.

Tips på utbildningar.

Skolverket.

Uppsala universitet, 7,5 poängs kurser.
” Studiehandledning i skolan”. Även ”Nyanländas lärande” som riktar sig till team på skolor som arbetar med nyanlända.
Hand i hand med studiehandledning går även kartläggning av elevers kunskaper och språkutvecklande undervisning. Det finns goda förebilder inom detta område med.

Metoder och planer för språkutvecklande arbetssätt samt kommunala språkutvecklingsplaner.

Efterfrågat material för kollegialt lärande i språkutvecklande arbetssätt. Av Ann Kaya.

En föreläsningsserie av Åsa Sebelius.  Språkutvecklande arbetssätt.

Olika kommuners språkutvecklingsplaner. Pearltrees.com. Bland annat denna från Umeå kommun.

 

 

Vill du undervisa om Lappland och norra Sverige? Om att det är stora skillnader i vårt avlånga land med tanke på klimatet i norr, och söder? Då finns det ett bra reportage om snö och kyla här nedan. Har du behov av information om samer och samiska traditioner? Samerna har sin nationaldag den 6 februari. På denna hemsida finns det lättlästa texter om samer. Hur jag undervisat nyanlända elever om denna dag har jag skrivit om här. Bland annat finns det en lärarhandledning (den här är en äldre variant) utgiven av Ajtte samemuseum i Jokkmokk i det inlägget. År 2017 händer detta på under Sorsele kommuns samiska vintervecka.

Vill du visa det fantastiska med is och kyla kan ett reportage som det här i TV programmet ”Sverige” från Ishotellet i Jukkasjärvi passa bra! (1 minut in i programmet). I programmet är Mark Levengood programledare. Han talar finlandssvenska. (På denna hemsida finns det inspelningar av dialekter om du vill spela upp olika dialekter i Sverige).  I det första reportaget, i TV programmet, får vi följa med till Ishotellet. Det är en fantastisk förgänglig byggnad av snö och is. Vi får även veta mer om de olika konstnärer som varje år skapar ”kyliga” konstverk.

En av inskonstnärerna, som berättar om sin iskonst i programmet, är Martina Eriksson. Hon är född och uppvuxen i Sorsele. Ja, tjejer från  Sorsele de är fantastiska! (här kan du lyssna på vår dialekt i Sorsele).

Läsa böcker.

Åh vad jag ser fram emot att börja läsa denna bok i en av mina elevgrupper på Älvbrinken, Sorsele. Inspirationen har jag fått av Malin Larsson. En lärare som arbetar på en högstadieskola som bland annat låter Ove följa med eleverna ”hem”.

Vi kommer att läsa den lättlästa boken ”En man som heter Ove” av Fredrik Backman. Som tur är finns det eminenta kollegor där ute i vårt avlånga land som gör bra arbeten om SVA elevers läsning som de dessutom delar med sig av! Som detta: Läraren Veronica Lundin Sköldqvist samt modersmålsläraren Yousef Alemi har gjort ordlistor på svenska och persiska till boken ”En man som heter Ove” Veronika har sagt att det är ok att jag delar hennes arbete.

Arbetsmaterial med bilder.

Länkar till ordlista på svenska och persiska. Sidan 5-14.

Länk till ordlista på svenska och persiska. Sidan 14-25

Jag gjort en wordle med verb från de första 25 sidorna. Det som är toppen är att karaktärerna inte bara säger saker, utan de mumlar, fräser, vrålar, skäller, skriker och ryter också. Så många ord, men så olika, för att säga något. Jag har lärt mig att de första 20-25 sidorna i en bok ofta innehåller många av de ord som sedan kommer i resten av boken. (Studietips från Högskolan Dalarna). Det budskapet förmedlar jag till mina elever.

Mina elever får utifrån min wordle fylla i ett blad där de ska skriva ordet som det står i texten, sedan grundformen, böjningar, översättning till det egna språket och därefter en exempelmening.

De har även fått plocka ut citat ur boken och skriva om egna tankar, minnen, funderingar som de kommer på med hjälp av den mening de valt.

Jag kommer delvis att koppla läsandet till den dramaturgiska kurvan här förklarad av Fröken Gullstrand på ”Fröken Pernillas blog”.

Övriga böcker jag läser med elever just nu är ”Kärlek är ett substantiv” av Johanna Immonen. Hur jag arbetat med den boken skriver jag om under inlägget ”Literacy event”.  Jag läser även boken  ”Dagboken” av Annelie Drewsen. Boken ”Dagboken” finns översatt till språket dari och somaliska, samt andra språk. Förutom att eleverna kan läsa boken via Inläsningstjänst så har jag även kopierat några sidor ur boken, och eleverna får då stryka över verben med en överstrykningspenna som går att ”sudda”. Det blir lättare att själv inse skillnaden på ”drömmer” och ”drömmar” efter en lektion där nästan alla elever gjort samma ”överstryknings” misstag!

Det är även roligt att titta på Grammatikbolaget och verb.

Jag håller med den lärare som sade till sina elever att hon hade världens bästa jobb, för då fick hon göra det som var något av det bästa hon visste: att läsa böcker!