I den kurs jag läst via Högskolan Dalarna vid namn Lärande i flerspråkiga sammanhang har jag fått ytterligare insikter om Språkutvecklande undervisning, genrer och inte minst
Systemic functional linguistics eller som det kallas på svenska: Systemisk funktionell lingvistik.

Begreppen står för:
Systemisk: Vi gör språkliga val i ett system
Funktionell: Vilket arbete ska språket göra? (meaning making)
Lingvistik: Från genrer till lexikogrammatik
Detta är grunden för genrepedagogik. Den har utvecklats av brittisk – australienska linguisten Michael Halliday.
Han menar att hur vi uttrycker våra tankar styrs av kontexten för språkanvändningen.
Språk = kontext. Det finns alltid en relation mellan dessa. Kontexten består av den kulturella kontexten och situationskontexten.
Den påverkar språkanvändningen utifrån tre olika variabler, 3 situationskontexter, så kallade register.
Fält/Field Ämnet eller aktiviteten det man talar eller skriver om
Relation/Tenor Det förhållningssätt som finns mellan de involverade, förhållandet
mellan de inblandade som talar eller t.ex. förhållandet mellan författare och läsare.
Kommunikation/Mode vilket kommunikationssätt man använder, tal eller skriftspråk

Dessa tre påverkar valet av register. Ett givet mål med detta är att utvidga elevernas repertoar av språkliga register. Från ett vardagsspråk, kontextbundet språk till ett kunskapsrelaterat, kontextreducerat språk
Detta arbetssätt får eleven att utveckla språket till att bli mer explicit, vad säger man var och när? samt att utveckla den kommunikativa bredden i språket. Detta sker parallellt.
Dessa olika Register går till en mer transformativ kunskap, en personligt präglad kunskap, man införlivar den kunskapen i tanken, i den egna tankevärlden.
Det funktionella i teorin betyder att man fokuserar på språkets funktion i motsats till dess form. Det här låter som ljuv musik! Jag har ofta funderat på om tragglandet av grammatik ger det vi eftersträvar. Detta tål att fördjupa sig i. Systemisk funktionell grammatik.

SFG. Systemisk Funktionell grammatik: Har utgångspunkt i hur vi som talare eller skribent utnyttjar språket för att skapa betydelse i text. Den här grammatiken ger oss ett metaspråk. Kanske SFG är det jag borde forska vidare i?

I kursen fick jag läsa en vetenskaplig artikel som heter High challenge. hig support. Integrating language and content instruction (språkutvecklande undervisning via genrer, och systemisk funktionell teori) for diverse learners in an English literature classroom. Skriven av forskaren Jennifer Hammond. Hon har tillsammans med forskare som Derewianka och Gibbons forskat i hur man kan använda sig av grammatik och språket i läroplanen för att explicit undervisa om språket för att öka littaraciteten i klassrummen.
”Explicity teach grammar across the curriculum in order to improve student literacy”. Från forskning till praktisk kunskap
I studien läste jag om metoderna de använda och fick på så sätt upp ögonen för SFL.
Artikeln handlar om en lärare som undervisar sina elever i engelska, elevernas L2. De läser Romeo and Juliet, Shakespeares pjäs från år 1527. Eleverna som ska lära sig språket i pjäsen har bott i Australien i 1-3 år, och de är 12-13 år gamla. Pojkar. Och hur de blir undervisade sedan! Med hjälp av genrepedagogik lär de sig, utifrån brevskrivande, drama, och gestaltningar i form av heta stolen att tala om språket via språket. Eleverna får t.ex. ta de olika rollfigurernas plats och svara på frågor som: om du är Romeo, vad tycker och tänker du? De får läsa pjäsen och det som den rollfigur de gestaltar, t.ex. vad Julia säger, i texten medan en annan elev får stå bakom stolen och säga vad Julia tänker. De kan ett metaspråk om språket ner på kluster, alliteration och en verkligt semantisk nivå. Amazing. Detta uppnår de på åtta veckor. Vi har mängder att lära av detta lands undervisningsformer, det är ett som är säkert. Jag köpte till och med hem med en dramatisering av pjäsen på film Romeå & Juliet (2013) med ”det genuina talet” för att höra hur språket i pjäsen är. Inte helt enkelt språk var min konklusion.

Via SFL hittade jag till Karin Rehman. Hon hade lagt ut en länk till ett föredrag hon hade på Symposium 2015 i Stockholm. I den beskriver hon bl.a hur hon jobbar med SFG i klassrummet med elever med kort studiebakgrund. Jag kontaktade henne och fick svar på en mängd frågor. Hon har även gett mig råd om var jag kan hitta mer om detta arbetssätt. Karin jobbar på SPRINT gymnasiet i Stockholm men skriver i dagsläget (det är ju höstlov!) på något om just SFL. Hon har ett samarbete med en rad pedagoger i Australien.
Här finns ytterligare ett blogginlägg om genreundervisning och SFG grammatik.
Nu tar även jag höstlov, tentan på 2500 ord är avklarad. Tjoho! (Den blev även godkänd).

One Thought on “Språkutvecklande undervisning

  1. Ingela on 31 oktober, 2015 at 23:18 said:

    Njut av det som återstår av lovet! Det är du värd. 💚

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Post Navigation