Att läsa är inte bara ”att läsa”!  Här försöker jag beskriva hur jag undervisade under två lektioner i Språkintroduktionsgruppen ”Spi C” på Älvbrinken, i Sorsele. Lektionerna innehöll förutom att vi arbetar med ord och begrepp samt ordförklaringar,  även läsning i form av att läsa med ”flyt” samt att läsa i form av att  ”läsa och förstå”. Eleverna fick under lektionerna även lyssna på, samt tala och skriva svenska.

Danbolt & Kulbrandstad (2012) hänvisar till Barton (2007) samt Barton & Hamilton (1998) som menar att konversation är viktig i undervisning och just mixen av språkligt tal och skriven text gör ett lärtillfälle till ett literacy event.  Även Laursen (2011) hänvisar till forskarna Barton & Hamilton vilka utgår från nyckelbegreppen litteracietetsbegivenheter, literacy events, och litteracitets praxis. De menar att litteracietet är något människor gör. Det är en aktivitet som finns i mellanrummet mellan tanken och texten. Litteracybegivenheter är konkreta observerbara händelser där det ingår skrift. Litteracitet finns inte i människors huvud som en förmåga man måste lära sig och det finns inte på papper fångad som text som måste analyseras. Som all mänsklig aktivitet är litteracietet främst en social aktivitet och den uppstår i interaktionen mellan människor.

Vårt ”literacy event”. Vi läser ur boken ”Kärlek är ett substantiv” i en av de Språkintroduktionsgrupper jag undervisar i. Vi har köpt hem böckerna till vårt kommunala bibliotek. Boken vi läser, som handlar om elever som kommit som nyanlända till Sverige och börjat skolan, är populär bland eleverna. De, vilka boken handlar om, skriver dagbok. Mitt långsiktiga mål är att eleverna i den här gruppen ska skriva återberättande texter, gärna på en blogg. (Här har jag lagt uppgiften till eleverna på ”vår skolblogg”.)

Bilden är från mitt klassrum och beskriver vad som är målet för dagens lektion med klassen Språkintroduktion C. Jag tar mål både från SFI  C nivå, och Lgr 11, svenska som andraspråk för årskurs tre.

Jag har under dagens två lektioner:

Förklarat målet, syftet med lektionerna och vi pratade om vad det innebär. Eleverna får under lektionen hjälpa mig att slå upp ord som ”funktionell” , ”relevant” och ”omfångsrik” och säga de förklaringar som står i den ordförklaringsbok som vi har. Jag skriver dessa ordförklaringar, och det gör eleverna med. Jag ÄLSKAR ordbokens förklaringar. En elev sa att han inte fick rätt översättning via översättningsprogrammet och då fick vi en anledning att diskutera hur det är när man översätter, att ord kan betyda flera saker och få fel betydelse. Jag förklarar att det är viktigt att översätta och koppla till innehållet i det skrivna också, att verkligen förstå innehållet i det skrivna. (Alla som översatt en text på engelska till svenska med Google translate har nog upplevt hur konstig översättningen kan bli).

Read More →

SocrativeJag har använt Socrative tidigare, men nästan glömt bort den appen.

Läraren har en app där det är enkelt att göra frågor och eleven laddar ner en annan app som de använder. De får en kod till ”mitt rum” där det jag väljer att visa är vad de ser. Den går att använda till många saker, t.ex att göra test med flervalsfrågor, frågor med sant eller falskt eller exit tickets. Den här gången laddade jag upp egna bilder till de frågor jag gjort.  Bilderna förtydligade frågorna som var till för att repetera de ord vi lärt oss om väder. Testet uppskattades verkligen av eleverna! Frågorna jag gjort var lätta att svara på för eleverna även om en del elever  inte varit i Sverige i mer än några månader. Det är roligt att lyckas!

Jag tyckte själv att det blev en bra avslutning på ett arbetsområde. Förutom flervalsfrågorna  hade jag med några ”skriv själv frågor” där jag tydligt känner igen en del saker mina elever behöver mer träning på.

Jag studerar på en universitetskurs som heter ”Bedömning av språkfärdighet” via Stockholms universitet. I litteraturen finns bland annat författaren Arthur Hughes bok Testing for language Teachers. Han menar att om man ska ha flervalsfrågor bör de vara minst fyra svarsalternativ  för att man ska kunna vara säker på att man får en ökad validitetet på svaren. I socrative är de sex svarsalternativ man som lärare kan skriva som svar till frågorna.

I veckan har vi repeterat månader. Nu har jag skapat en ny quiss om det. Det ska bli spännande att se vad eleverna tycker om den.

imageJag gör bedömningar av elevernas texter med hjälp av SFI prov. Proven är relativt snabbrättade och mäter flera förmågor samtidigt. De är vetenskapliga och genomarbetade och många har ett gott förtroende för dessa tester. Det förtroendet, för testerna, finns även bland eleverna. Ibland behövs ett test för att det ska bli tydligt var i språkutvecklingen en elev befinner sig.

Mest av allt skulle jag vilja ha en läroplan med kunskapsmål för Språkintroduktionselever, men en sådan läroplan finns inte idag. Vi jämför kunskapsmål mot årskurserna i grundskolan, vilket inte stämmer med den kognitiva utvecklingsnivån för mina elever.

Jag vet att det inte är enligt de läromål mina elever bör arbeta mot, i Lgr 11, men jag tycker de är bra för att bedöma,  formativt, vad eleven behöver träna mer på. Vi  använder således SFI testen inte bara som nivågrupperingar utan även för att prata om olika genrer samt visa elever hur lärare kan bedöma texter, och hur man gör när man skriver olika texter. Tex ett brev. På vilket sätt bör ett brev skrivas på och hur vi bedömer en text de skrivit. Tillsammans med elverna tittar vi på om det finns verb, konjunktioner, tidord o.s.v.

Om de inte får jämföra sina texter mot något, se vad som är ”facit” så är det svårt att beskriva vad de skall uppnå för nivå.

Genom att de får jämföra den egna texten med texter skrivna av SFI elever, som bedömts av andra lärare, provkonstruktörer blir det en adekvat bedömning och en diskussion om genrer, innehåll, grammatik och performans.

Dagens exit ticket från några av eleverna. Förmågan var att analysera en text. Kunskapen att behärska ordföljd.
image

I arbetslaget på min gymnasieskola hade vi bestämt att vi skulle ha ett lästema på Nationella läsdagen i år. Vi brukar vanligtvis ha teman där alla elever på skolan medverkar, men denna gång ville vi anpassa läsningen till elevernas språkliga nivå i svenska.

Jag hade planerat för att ha 4 olika stationer i Språkintroduktionsgruppen. Det var en dikthörna, en digital hörna, att läsa en bok hörna samt ett kapitel från en kapitelbok som ”storbok” på väggen. Sidorna ur boken var uppförstorade till A3 format.

I dikthörnan skulle eleverna läsa dikter och skriva ner två dikter de tyckte om. De fick även skriva en själv, gärna på sitt hemspråk. Jag hade mallar till uppgiften ”att skriva en dikt”, som till exempel: gör en ”4 rading” med ord som du tycker är vackra. Jag hade många olika diktböcker (privata) men hade även beställt hem, via vårt bibliotek, i stort sett alla Mårten Melins diktböcker. De blev mycket uppskattade.

I den digitala hörnan hade jag samlat länkar på ett worddokument. Det var alfabets- och vokalövningar, Digitala spårets övningar, samt sidor till andra klasser där nyanlända elever bloggar och berättar om sina studier. Jag hade även med länkar till de underbara sagorna (som @Lappkullan tipsat om) på UR play. Tex sagan om Ellen som finns på UR:s hemsida. Länk.

Till ”kapitelboken” på väggen, som var första kapitlet ur boken ”Så sjukt kär” av Mårten Melin hade vi olika ”uppdragskort”. Det var uppgifter som: hitta fem frågor i, och skriv egna frågor till texten, ”sammanfatta kapitlet” eller hitta 10 substantiv och skriv dem i alfabetisk ordning. Några fick även frågorna som finns som arbetsblad till boken på Nypon förlag. Detta är en bok som värderats som en Lixbok på nivå 10, tämligen lättläst, så nästan alla elever kunde använda vårt material.

Read More →