Att läsa är inte bara ”att läsa”!  Här försöker jag beskriva hur jag undervisade under två lektioner i Språkintroduktionsgruppen ”Spi C” på Älvbrinken, i Sorsele. Lektionerna innehöll förutom att vi arbetar med ord och begrepp samt ordförklaringar,  även läsning i form av att läsa med ”flyt” samt att läsa i form av att  ”läsa och förstå”. Eleverna fick under lektionerna även lyssna på, samt tala och skriva svenska.

Danbolt & Kulbrandstad (2012) hänvisar till Barton (2007) samt Barton & Hamilton (1998) som menar att konversation är viktig i undervisning och just mixen av språkligt tal och skriven text gör ett lärtillfälle till ett literacy event.  Även Laursen (2011) hänvisar till forskarna Barton & Hamilton vilka utgår från nyckelbegreppen litteracietetsbegivenheter, literacy events, och litteracitets praxis. De menar att litteracietet är något människor gör. Det är en aktivitet som finns i mellanrummet mellan tanken och texten. Litteracybegivenheter är konkreta observerbara händelser där det ingår skrift. Litteracitet finns inte i människors huvud som en förmåga man måste lära sig och det finns inte på papper fångad som text som måste analyseras. Som all mänsklig aktivitet är litteracietet främst en social aktivitet och den uppstår i interaktionen mellan människor.

Vårt ”literacy event”. Vi läser ur boken ”Kärlek är ett substantiv” i en av de Språkintroduktionsgrupper jag undervisar i. Vi har köpt hem böckerna till vårt kommunala bibliotek. Boken vi läser, som handlar om elever som kommit som nyanlända till Sverige och börjat skolan, är populär bland eleverna. De, vilka boken handlar om, skriver dagbok. Mitt långsiktiga mål är att eleverna i den här gruppen ska skriva återberättande texter, gärna på en blogg. (Här har jag lagt uppgiften till eleverna på ”vår skolblogg”.)

Bilden är från mitt klassrum och beskriver vad som är målet för dagens lektion med klassen Språkintroduktion C. Jag tar mål både från SFI  C nivå, och Lgr 11, svenska som andraspråk för årskurs tre.

Jag har under dagens två lektioner:

Förklarat målet, syftet med lektionerna och vi pratade om vad det innebär. Eleverna får under lektionen hjälpa mig att slå upp ord som ”funktionell” , ”relevant” och ”omfångsrik” och säga de förklaringar som står i den ordförklaringsbok som vi har. Jag skriver dessa ordförklaringar, och det gör eleverna med. Jag ÄLSKAR ordbokens förklaringar. En elev sa att han inte fick rätt översättning via översättningsprogrammet och då fick vi en anledning att diskutera hur det är när man översätter, att ord kan betyda flera saker och därför tolkas fel, få fel betydelse. Jag förklarar att det är viktigt att översätta och koppla till innehållet i det skrivna också, att verkligen förstå innehållet i det skrivna. (Alla som översatt en text på engelska till svenska med Google translate har nog upplevt hur konstig översättningen kan bli).

Read More →

GrupparbeteEn Youtube film som  jag tankemässigt utgått ifrån när jag planerat att undervisa mina elever om bedömning är denna med Tommy Lucassi. Hans blogg ligger på Pedagog Stockholm. Tommy använder en metod som han berättar om i denna film. Han kallar metoden för ”Provfri undervisning”. Jag har skrivit om den filmen i ett tidigare inlägg.

Provdrift undervisning. Det är inte så att jag planerar att sluta med prov, men jag vill att mina elever ska veta mer om vad vi lärare bedömer, och hur vi tänker när vi bedömer. Att eleverna ska veta vad de blir bedömda på. Med tanke på att många av mina elever inte studerat, och inte gått i en skola liknande vår skola i Sverige, så är det en trygghet för dem att veta vad de ska prestera. De behöver få en förståelse, en ram och ett innehåll så att de har lättare kan veta vilken kunskap det är de ska sträva mot.

Skoluppgiften jag undervisat om i detta fall är att de ska träna på att skriva ett informellt brev. De ska veta hur ett brev skrivs (genrer) och vilket innehåll ett brev brukar, ska innehålla för att vara ett korrekt brev. Jag vill även att de ska veta hur ett brev bedöms om man skriver ett brev på Nationella provet, SFI B nivå.

Eleverna får först se en liten film om att skriva brev. Jag har länkat till en youtube sida från min blogg, där jag har sidor som kan hjälpa och stötta eleven. Många kan formen för att skriva brev, men de kan behöva veta hur vi skriver brev i Sverige.

Hur ska de veta vad som är ”rätt” och vad som bedöms? Jag visar det genom att kopiera upp olika texter ur SFI bedömningsmaterial, från en äldre upplaga av provet. Jag tar med bedömningsanvisningarna som Skolverket har gett till oss lärare som ett bedömningsunderlag, men utelämnar betyget. Utifrån det skriver jag egna bedömningsmallar, med betygssteg och krav på innehåll för det brev de ska undersöka. Bedömningarna utgår från exempelbreven från Skolverket där de bedömts enligt betygsgraderna, och betygen F-A.   Read More →

I ett tidigare inlägg skrev jag så här:
Idag loggade eleverna in på hemsidan Educreations och tittade på ”filmen” jag gjort om verb, där jag skriver meningar och ritar kompletteringar (en klocka för tid, ett hus för plats och en streckgubbe för person). Jag berättar samtidigt som jag ritar och skriver om ordföljd, att alla de ovan kan komma först i en mening. D.v.s. spetsställning av subjekt eller adverbial i meningen, att alla tre kan finnas i fundamentet.

Jag fick en respons på en gång i frågorna som kom efter att eleverna sett den drygt 4 minuter långa inspelningen. Frågor om innehållet i mina meningar. Vi pratade om, återigen, att verbet alltid kommer på andra plats i en huvudsats. Jag tyckte att det blev bra frågor och diskussioner med eleverna om meningarnas innehåll och form.
En elev skrev av alla mina meningar.

När jag frågade vad eleverna tyckte om min film, sa flera att de tyckte det var en bra hjälp.

Read More →

Mina elever har läst en bok som heter ”Spring Amina” av Annelie Drewsen. Jag bad en av mina elever göra en recension på boken. Jag tyckte den var bra så jag skickade den vidare till Annelie, författaren. Jag skickade elevtexten till Annelie utan redigering. Hon tyckte att eleven hade beskrivit innehållet och budskapet i boken på ett nytt, och för henne lite oväntat sätt. Hon tog glatt emot recensionen och ville veta mer om eleven. Eleven fick då göra en personbeskrivning som jag skickade till henne. Med tanke på att eleven endast varit i Sverige i 10 månader, så är det en bra sammanfattning av boken och en bra text.

Nu är det så att eleven, Adrian använder gmail och delar sitt dokument med mig på Google drive. Det var något nytt för mig, att dela en text i driven, men det var inte svårt att se fördelarna. I gmail dokumentet, via mailen, kan jag kommentera i texten något om vad eleven skrivit, och han kan läsa min kommentar. När han har svarat och rättat blir uppgiften löst. Han kan även skriva en kommentar tillbaka och svara.
Enligt kollegorna kan man i det man delar i dokumentet på Google drive kommentera och se det eleven skriver samtidigt, både lärare och elev. Det är fantastiskt detta delande. Och lärande!

Tidigare har jag jobbat med appen Notability där jag spelat in mina kommentarer och förklarat kommentarer till elevernas texter. Det finns många sätt att ge formativ feedback, men det tar tid. Tid jag önskade att jag hade mer av.