Vi är sammanlagt 14 lärare från olika delar av Sverige som deltar i denna konferens… och där är jag & min studiekamrat Carin från Östersund helt klart de deltagare som kommer mest norrifrån! I gruppen är det en samling av både lärare, modersmålslärare, och en rektor, som under en vecka blir undervisade i hur man kan använda denna metod, Reading to Learn, för att stötta elever gällande läsning i undervisningen. Konferensen hålls i Policoro, Italien. Konferensen är arrangerad, och genomförs av Ann-Christin Lövstedt  & Claire Acevedo. Claire kommer ursprungligen från Australien, men hon bor numera i London och forskar där. De båda utbildarna utgår från egen erfarenhet och forskning, men även från ett Reading to Learn material som är framtaget av Dr. David Rose, Sydney, Australien.

Read More →

Och R2L! Detta blir nog spännande!

Denna konferens handlar om hur lärare kan stötta elever i läsning och skrivning. Jag deltar i konferensen tillsammans med min studiekamrat från lärarutbildningen i Härnösand, Carin.

För min del sker det förändringar Inför kommande läsår. Jag har jag har blivit erbjuden att undervisa elever i årskurs 2, som i F-6. Vi har brist på lärare i grundskolan, och då jag, förutom 90 hp i svenska som andraspråk, även är tidigareårslärare så väger den utbildningen tungt.

Att efter 8 år som lärare inom Språkintroduktion byta skola, arbetslag och elevgrupp från att till stor del undervisa ensamkommande flyktingungdomar, till att undervisa elever i årskurs 2, är både en mental och kroppslig utmaning.

Jag har int beslutat mig än om jag ev. ska axla detta nya uppdrag,  först och främst ska jag njuta av denna konferensvecka med mycket nytt lärande och att få vara i soliga Italien!

Genreinspirerad undervisning,  så har jag kallat min C-uppsats inom svenska som andraspråk och här ovan finns en länk till den. Uppsatsen anser jag visar på att Genrepedagogik är bra för alla elever, bra att få det bekräftat än en gång. I studien har jag intervjuat 5, (6) stycken lärare om hur de använder genrepedagogik, och då främst utifrån cirkelmodellen, i sin undervisning.

Den 1/5 i år blev den godkänd, uppsatsen. Nu har jag dubbla lärarexamen, med mina 90 högskolepoäng i svenska som andraspråk och det känns toppen!

Andra saker som är positiva är den utbildning vi kommer att ha i vår för våra, samt en rad andra kommuners, studiehandledare. Ansvariga kursledare för utbildningen är undertecknad i form av svenska som andraspråkslärare samt yrkesläraren, tillika  skolutvecklaren, Pia Brander.

I samarbete med Skolverket har vi byggt upp en rad teman som våra studiehandledare, samt studiehandledare från Arjeplog, Storuman & Vilhelmina kommuner, kommer att delta i. Studiehandledarna får medverka i en rad intressanta utbildningsdagar under sammanlagt 10 utbildningsdagar kommande hösttermin. En liknande utbildningsinsats sker även vt-18.

Teman i utbildningen är: Skolverket och riktlinjer för studiehandledning på modersmål, det svenska skolsystemet, föreläsning av SYV, språkutvecklande undervisning & IKT, migration och interkulturellt förhållningssätt, handledning, modeller för studiehandledning i praktiken och studiehandledning virtuellt samt undervisning om stödmaterial för nyanlända elever i behov av särskilt stöd med mera.

Deltagande undervisande pedagoger förutom mig & Pia Brander är Malin Carlsson, David Ordoubadian, Modersmålsskolan samt studiehandledaren Tamar Ucar, studiehandledare i Örebro kommun.

Tamar Ucar Örebro

2014-09-30
Malin Carlsson lärare på Lindblomskolan i Hultsfred.
FOTO: BJÖRN WANHATALO

Jag håller på att skriva en C-uppsats inom genrepedagogik. Jag har inspirerats till att skriva om genrepedagogik bland annat genom att läsa denna magisteruppsats av Anniqa Sandell Ring. Men det visar sig ju, precis som i så mycket annat, att med undervisningsmodeller är det sällan så enkelt att något så komplext kan definieras med ett ord. Genrepedagogiken, som det forskats om främst i Australien, består av tre olika ”steg” av forskning. Den vilar alltså på en rad vetenskapliga teorier.

En del av genrepedagogiken handlar om att skriva via cirkelmodellen, eller fyrfältaren. Det är en undervisningsmetod som jag känner att jag behöver veta mer om. Denna undervisningsmetod har ”det utvidgade kollegiet” kollegan Anna Kaya skrivit ett bra blogginlägg om. Cirkelmodellen- ett konkret exempel. Jag kan även rekommendera att läsa detta blogginlägg av Anna Kaya, som handlar om att lära genom att läsa.

Cirkelmodellen i skrivande

Ett annat blogginlägg som Marika Nylund Ek har gjort beskriver hur man kan använda cirkelmodellen i berättelseskrivande. Så här beskriver hon bland annat varför hon använder cirkelmodellen: ”För andraspråkselever är det ett utmärkt sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av cirkelmodellen. Eleverna får en struktur och trygghet i sitt skrivande”. Jag har lånat bilden som visar stegen i cirkelmodellen från hennes hemsida.

Förutom cirkelmodellens metod för skrivande så finns det även läsutvecklingsmetoder. Den tredje och sista generationen i raden av forskning inom genrepedagogik heter Reading to Learn. Jag har precis börjat läsa en bok om detta som heter Learning to Write, Reading to Learn (R2L) och det boken behandlar talar verkligen till mitt lärarhjärta. Genrepedagogik, och i detta fallet den delen av metoden som handlar om läsning, är ett sätt att undervisa med den underliggande demokratiska tanken att alla barn har rätt att lära. Med denna metod menar forskarna att undervisningen leder till att fler elever verkligen utvecklas i klassrummet. Författarna till boken heter David Rose och J.R. Martin. (2012). Det här är Dr David Rose hemsida i Australien där han beskriver denna metod. Här är en film som Anna Kaya delat om detta arbetssätt. (Med denna film kan du få en snabbkurs i Reading to Learn).

För att få lite mer information om hur det undervisas om, och utbildas i, R2L i Sverige så har jag lyssnat på denna föreläsning av Ann-Christin Lövstedt. Jag vet att jag har tittat på denna föreläsning tidigare och försökt efterlikna hennes sätt att undervisa på, som hon beskriver i denna föreläsning. Men det är inte så enkelt, att bara ”fixa” detta på egen hand från en dag till en annan. Med en ”metod” (föreläsaren menar att i början är det mer som en metod) som denna kommer ett helt förhållningssätt. Som lärare måste man delvis tänka nytt när det gäller hur man undervisar med texter. Dessutom måste det finnas tid att hitta texter ifrån olika texttyper och göra ett ”läsmanus”. Efter det ska eleverna tränas i att helt annat sätt att jobba med texter än vad som är brukligt, och det kan ta tid att få dem att se fördelarna med ett ”annat sätt att undervisa”. Har eleverna ingen skolbakgrund kan detta sätt att bli undervisad på kännas än mer konstigt, för det här sättet att läsa texter, och skriva texter är inte vad de föreställer sig att skola ”är”.

Här är ett klipp från Youtube där Dr David Rose tells us about the Literacy Program Reading to Learn. Detta klipp har Ann-Christin Lövstedt lagt ut. Enligt honom kan denna metod lyfta skolverksamheten och dess undervisningsinnehåll.

Jag hoppas att med mer kunskap om teorierna bakom cirkelmodellen och pedagogiken genom Reading to Learn, så det blir lättare att få med metoderna och det ”rätta” lästänket in i klassrummet. Jag tror mig veta att mina elever kan avkoda, läsa ut ord på ett korrekt sätt men jag upplever att de många har svårare att förstå betydelsen av innehållet, i det de läser.

Så här har man arbetat med R2L i Göteborg. Samt i Malmö  där mängder av olika ämneslärare deltar. Det har även jobbats med metoden  via ett EU-projekt i Helsingfors, Tallin och Ovanåker. I wish.

reading_to_learn_modell_500

”När man liks önsk, ska man önsk mycke”  (Margit Lundmark).

I den kurs jag läst via Högskolan Dalarna vid namn Lärande i flerspråkiga sammanhang har jag fått ytterligare insikter om Språkutvecklande undervisning, genrer och inte minst
Systemic functional linguistics eller som det kallas på svenska: Systemisk funktionell lingvistik.

Begreppen står för:
Systemisk: Vi gör språkliga val i ett system
Funktionell: Vilket arbete ska språket göra? (meaning making)
Lingvistik: Från genrer till lexikogrammatik
Detta är grunden för genrepedagogik. Den har utvecklats av brittisk – australienska linguisten Michael Halliday.
Han menar att hur vi uttrycker våra tankar styrs av kontexten för språkanvändningen.
Språk = kontext. Det finns alltid en relation mellan dessa. Kontexten består av den kulturella kontexten och situationskontexten.
Den påverkar språkanvändningen utifrån tre olika variabler, 3 situationskontexter, så kallade register.
Fält/Field Ämnet eller aktiviteten det man talar eller skriver om
Relation/Tenor Det förhållningssätt som finns mellan de involverade, förhållandet
mellan de inblandade som talar eller t.ex. förhållandet mellan författare och läsare.
Kommunikation/Mode vilket kommunikationssätt man använder, tal eller skriftspråk

Dessa tre påverkar valet av register. Ett givet mål med detta är att utvidga elevernas repertoar av språkliga register. Från ett vardagsspråk, kontextbundet språk till ett kunskapsrelaterat, kontextreducerat språk
Detta arbetssätt får eleven att utveckla språket till att bli mer explicit, vad säger man var och när? samt att utveckla den kommunikativa bredden i språket. Detta sker parallellt.
Dessa olika Register går till en mer transformativ kunskap, en personligt präglad kunskap, man införlivar den kunskapen i tanken, i den egna tankevärlden.
Det funktionella i teorin betyder att man fokuserar på språkets funktion i motsats till dess form. Det här låter som ljuv musik! Jag har ofta funderat på om tragglandet av grammatik ger det vi eftersträvar. Detta tål att fördjupa sig i. Systemisk funktionell grammatik.

SFG. Systemisk Funktionell grammatik: Har utgångspunkt i hur vi som talare eller skribent utnyttjar språket för att skapa betydelse i text. Den här grammatiken ger oss ett metaspråk. Kanske SFG är det jag borde forska vidare i?

I kursen fick jag läsa en vetenskaplig artikel som heter High challenge. hig support. Integrating language and content instruction (språkutvecklande undervisning via genrer, och systemisk funktionell teori) for diverse learners in an English literature classroom. Skriven av forskaren Jennifer Hammond. Hon har tillsammans med forskare som Derewianka och Gibbons forskat i hur man kan använda sig av grammatik och språket i läroplanen för att explicit undervisa om språket för att öka littaraciteten i klassrummen.
”Explicity teach grammar across the curriculum in order to improve student literacy”. Från forskning till praktisk kunskap
I studien läste jag om metoderna de använda och fick på så sätt upp ögonen för SFL.
Artikeln handlar om en lärare som undervisar sina elever i engelska, elevernas L2. De läser Romeo and Juliet, Shakespeares pjäs från år 1527. Eleverna som ska lära sig språket i pjäsen har bott i Australien i 1-3 år, och de är 12-13 år gamla. Pojkar. Och hur de blir undervisade sedan! Med hjälp av genrepedagogik lär de sig, utifrån brevskrivande, drama, och gestaltningar i form av heta stolen att tala om språket via språket. Eleverna får t.ex. ta de olika rollfigurernas plats och svara på frågor som: om du är Romeo, vad tycker och tänker du? De får läsa pjäsen och det som den rollfigur de gestaltar, t.ex. vad Julia säger, i texten medan en annan elev får stå bakom stolen och säga vad Julia tänker. De kan ett metaspråk om språket ner på kluster, alliteration och en verkligt semantisk nivå. Amazing. Detta uppnår de på åtta veckor. Vi har mängder att lära av detta lands undervisningsformer, det är ett som är säkert. Jag köpte till och med hem med en dramatisering av pjäsen på film Romeå & Juliet (2013) med ”det genuina talet” för att höra hur språket i pjäsen är. Inte helt enkelt språk var min konklusion.

Via SFL hittade jag till Karin Rehman. Hon hade lagt ut en länk till ett föredrag hon hade på Symposium 2015 i Stockholm. I den beskriver hon bl.a hur hon jobbar med SFG i klassrummet med elever med kort studiebakgrund. Jag kontaktade henne och fick svar på en mängd frågor. Hon har även gett mig råd om var jag kan hitta mer om detta arbetssätt. Karin jobbar på SPRINT gymnasiet i Stockholm men skriver i dagsläget (det är ju höstlov!) på något om just SFL. Hon har ett samarbete med en rad pedagoger i Australien.
Här finns ytterligare ett blogginlägg om genreundervisning och SFG grammatik.
Nu tar även jag höstlov, tentan på 2500 ord är avklarad. Tjoho! (Den blev även godkänd).