Att läsa är inte bara ”att läsa”!  Här försöker jag beskriva hur jag undervisade under två lektioner i Språkintroduktionsgruppen ”Spi C” på Älvbrinken, i Sorsele. Lektionerna innehöll förutom att vi arbetar med ord och begrepp samt ordförklaringar,  även läsning i form av att läsa med ”flyt” samt att läsa i form av att  ”läsa och förstå”. Eleverna fick under lektionerna även lyssna på, samt tala och skriva svenska.

Danbolt & Kulbrandstad (2012) hänvisar till Barton (2007) samt Barton & Hamilton (1998) som menar att konversation är viktig i undervisning och just mixen av språkligt tal och skriven text gör ett lärtillfälle till ett literacy event.  Även Laursen (2011) hänvisar till forskarna Barton & Hamilton vilka utgår från nyckelbegreppen litteracietetsbegivenheter, literacy events, och litteracitets praxis. De menar att litteracietet är något människor gör. Det är en aktivitet som finns i mellanrummet mellan tanken och texten. Litteracybegivenheter är konkreta observerbara händelser där det ingår skrift. Litteracitet finns inte i människors huvud som en förmåga man måste lära sig och det finns inte på papper fångad som text som måste analyseras. Som all mänsklig aktivitet är litteracietet främst en social aktivitet och den uppstår i interaktionen mellan människor.

Vårt ”literacy event”. Vi läser ur boken ”Kärlek är ett substantiv” i en av de Språkintroduktionsgrupper jag undervisar i. Vi har köpt hem böckerna till vårt kommunala bibliotek. Boken vi läser, som handlar om elever som kommit som nyanlända till Sverige och börjat skolan, är populär bland eleverna. De, vilka boken handlar om, skriver dagbok. Mitt långsiktiga mål är att eleverna i den här gruppen ska skriva återberättande texter, gärna på en blogg. (Här har jag lagt uppgiften till eleverna på ”vår skolblogg”.)

Bilden är från mitt klassrum och beskriver vad som är målet för dagens lektion med klassen Språkintroduktion C. Jag tar mål både från SFI  C nivå, och Lgr 11, svenska som andraspråk för årskurs tre.

Jag har under dagens två lektioner:

Förklarat målet, syftet med lektionerna och vi pratade om vad det innebär. Eleverna får under lektionen hjälpa mig att slå upp ord som ”funktionell” , ”relevant” och ”omfångsrik” och säga de förklaringar som står i den ordförklaringsbok som vi har. Jag skriver dessa ordförklaringar, och det gör eleverna med. Jag ÄLSKAR ordbokens förklaringar. En elev sa att han inte fick rätt översättning via översättningsprogrammet och då fick vi en anledning att diskutera hur det är när man översätter, att ord kan betyda flera saker och få fel betydelse. Jag förklarar att det är viktigt att översätta och koppla till innehållet i det skrivna också, att verkligen förstå innehållet i det skrivna. (Alla som översatt en text på engelska till svenska med Google translate har nog upplevt hur konstig översättningen kan bli).

Read More →

Karin och Alexandra

På bilden: Karin Rehman och Alexandra Ljungkvist Sjölin som arbetar på Sprint gymnasiet, Stockholm. Under ett studiebesök i Stockholm hade jag förmånen att askultera i båda dessa lärares klassrum. De undervisar utifrån genrepedagogik, och Alexandra driver även ett projekt där nyanlända elever deltar i en teaterupssättning. Karin är förstelärare, samt en flitig Australien besökare där hon fördjupar sig i SFL. Hennes undervisning utgår ofta från genrepedagogik och systemisk funktionell lingvistik.

Hur de undervisar bör, och vill de nog berätta om själva. Jag tänkte skriva om det de inspirerat mig till att göra. Fördelen med att ha god SVA kunskap, är att det är lättare att själv utföra det jag lärt mig, i mitt eget klassrum.

Det jag observerat, från den undervisning jag närvarade vid, har jag överfört delar av till min egen undervisning. Lite omgjord för att passa mitt eget ”undervisningssätt”. Jag har undervisat i genreform tidigare, mest i ämnen som SO och NO, med mina elever. Jag har inte undervisat genregrammatik lika explicit som Karin gör det, utan jag undervisar om grammatik mer utifrån satsscheman. Vi i vår skola använder begrepp som Fundament, verb 1 och verb 2 termer, och inte genom att tala om processer, deltagare o.s.v.

I vår förberedelseklass, Fbk -det är den grupp av nyanlända med lite yngre elever, som jag undervisar i på vårt högstadium.

Noa på taket

Där har jag, efter studiebesöket, haft lektioner där vi läst ur en bok, Noa på taket, av författaren Kirsten Ahlburg (utgiven på Helgas förlag).

Jag valde  boken ”Noa på taket” för att en specialpedagog från Skellefteå, som arbetet med nyanlända på en skola med elever inom Språkintroduktion, tipsade mig om den. Boken (böckerna, det finns många) handlar om Noa.  Det  är en bra bok för elever som bara varit i Sverige en kortare tid, och är lätt att börja läsa i. Eleverna blir så glada när de får läsa en bok de förstår innehållet i! Vi nyttjar Inläsningstjänst på vår skola, och jag delar alltid ut en Noa bok till de nya elever jag möter, så de kan se bilder ur boken och samtidigt lyssna på texten i den appen. Just Noa på taket, finns inte inläst så den är ny för alla. Det finns arbetsmaterial på Nypon förlags hemsida. T.ex. som här till boken ”Noa skickar ett sms”.

Read More →

Kollegialt utbyte är alltid spännande och lärorikt. Men svårt att hinna med i den egna verksamheten. Dock, alla har inte sportlov samtidigt tänkte jag en morgon. De tankarna ledde till att jag hörde mig för hos en av de personer som verkligen gett sig tid att svara på mina frågor kring systemisk funktionell grammatik, SFL, i samband med mina studier. En person som också jobbar på Språkintroduktion, och har bilder på så spännande saker i sitt klassrum. Så jag bad om att få göra ett studiebesök. Ett sådant är nu bokat och klart för två dagar under vecka. 10.

Jag ska stalka Karin Rehman i två dagar hade jag tänkt. Hon jobbar på Sprint gymnasiet i Liljeholmen, ett gymnasium där jag varit på studiebesök tidigare men då gällde det hur de kartlägger nyanlända elever. Det material vi fick med oss därifrån har vi använt fram till nu, när Skolverket har tagit fram ett nytt väldigt omfattande kartläggningsmaterial.

CQf6reIWoAAYMj0