Ny grupp, och två pedagoger på varje lektion.

Nu, efter jullovet, har vi slagit ihop 2 klasser som studerar på Språkintroduktionsprogrammet på vår gymnasieskola, Älvbrinken. Det betyder att vi är minst 2 pedagoger på 17 elever, vid varje lektion. Eleverna är allt från alldeles nyanlända i vårt land till de som studerat drygt 2 terminer. För oss lärare är detta en riktig utmaning! Det är stor spridning på kunskaper, traditioner och förförståelse i, och för studier.  Eleverna kommer från Uganda, Nigeria, Syrien och Afghanistan. Vi har 2 studiehandledare som studiehandleder på arabiska och dari, ungefär en tjänst som omfattar 50% på dem båda. De finns dels för enskilda elevers räkning och som studiehandledare för den större elevgruppen.

Jag skriver på denna blogg, om sådant som jag hade önskat att det funnits mer av när jag började 2009. Det är ett ständigt lärande detta yrke, och det finns  duktiga pedagoger som planerar, genomför väldigt professionella lektioner. Inte sällan är det mesta av materialet egentillverkat för läraren vet av erfarenhet och via undervisning och bedömning vad eleverna behöver.  Men, någon gång är vi alla nybörjare och då kan det vara skönt med lite enkla och konkreta tips från verkligheten.

På min egen önskelista finns en kurs i wordpress,  men jag har inte riktigt fått gehör för det.

I arbetslaget på min gymnasieskola hade vi bestämt att vi skulle ha ett lästema på Nationella läsdagen i år. Vi brukar vanligtvis ha teman där alla elever på skolan medverkar, men denna gång ville vi anpassa läsningen till elevernas språkliga nivå i svenska.

Jag hade planerat för att ha 4 olika stationer i Språkintroduktionsgruppen. Det var en dikthörna, en digital hörna, att läsa en bok hörna samt ett kapitel från en kapitelbok som ”storbok” på väggen. Sidorna ur boken var uppförstorade till A3 format.

I dikthörnan skulle eleverna läsa dikter och skriva ner två dikter de tyckte om. De fick även skriva en själv, gärna på sitt hemspråk. Jag hade mallar till uppgiften ”att skriva en dikt”, som till exempel: gör en ”4 rading” med ord som du tycker är vackra. Jag hade många olika diktböcker (privata) men hade även beställt hem, via vårt bibliotek, i stort sett alla Mårten Melins diktböcker. De blev mycket uppskattade.

I den digitala hörnan hade jag samlat länkar på ett worddokument. Det var alfabets- och vokalövningar, Digitala spårets övningar, samt sidor till andra klasser där nyanlända elever bloggar och berättar om sina studier. Jag hade även med länkar till de underbara sagorna (som @Lappkullan tipsat om) på UR play. Tex sagan om Ellen som finns på UR:s hemsida. Länk.

Till ”kapitelboken” på väggen, som var första kapitlet ur boken ”Så sjukt kär” av Mårten Melin hade vi olika ”uppdragskort”. Det var uppgifter som: hitta fem frågor i, och skriv egna frågor till texten, ”sammanfatta kapitlet” eller hitta 10 substantiv och skriv dem i alfabetisk ordning. Några fick även frågorna som finns som arbetsblad till boken på Nypon förlag. Detta är en bok som värderats som en Lixbok på nivå 10, tämligen lättläst, så nästan alla elever kunde använda vårt material.

Read More →

Ida förklarar ordTipsrunda

”Det var svåra ord du skrivit på tavlan” sa en kollega. Ordet var förmågor. Då svarade jag att -jag har så duktiga elever att jag tror absolut att de klarar av att förstå dessa ord. Tillsammans, på flera olika språk och via ett gott elevsamarbete gjorde de precis
det.
Vi pedagoger hade en frågesport om rökning under utbildningsdagarna på höstlovet. Det var 13 frågor i form av en tipsrunda och alla frågorna handlade om tobak och om rökning. Jag tog glatt emot samma frågor för att använda i min grupp, till mina Språkintroduktionselever. ”Du måste nog utesluta några frågor” sa en lärare. Vi, kollegan som är matte/no lärare (och sva) lyssnade inte så noga och satte upp alla frågorna och gissa hur gick? Att använda autentiskt material går ofta hur bra som helst. Det är stöttningen som är det viktigaste. De, eleverna, är inte tomma blad som vi ska skriva historien på. De har ett stort kapital i form av kunskap, vi borde bara hitta former för att möjliggöra ännu bättre byggen! Stöttning går väl att likna med ett byggprojekt. Det behövs en ritning, ett mål, i form av planerad undervisning, verktyg, i form av läromedel, och tekniska enheter, och byggnadsställningar, i form av pedagoger och studiehandledning på modersmål. Då kan mina elever nästan allt!