Test i sal 8Våra elever har denna vecka gjort nationella prov i SFI och svenska som andraspråk.

Det har varit mycket oro, och luften på skolan har nästan vibrerat på grund av alla nervösa elever.

Det är inte lätt att lära sig ett språk och kunna både tala, skriva och förstå vad som sägs på det främmande språket. Vi använder SFI testen, trots att våra elever inte är vuxna, helt enkelt för att det är en av de få mätverktyg som finns för svenska som adraspråkselever där alla dessa kunskaper mäts. Testerna är utprovade och baserade på forskning. Givetvis mäter vi även på andra sätt också, men SFI testen ger en bra helhetsbild av var eleven är i sin språkutveckling.

De som klarar testen, och uppfyllt övriga kunskapsmål som vi kräver, får gå till nästa grupp. Grupperna baseras på elevens nivå i svenska språket. Hur de utvecklas i språket är ett mätvärde för min, och mina kollegors undervisning. De kan, om de jobbar hårt, få två grundskolebetyg redan år ett i vår skola. Jag är trygg och vet att de flesta av mina elever klarar mer än E (godkänt) på C nivå i SFI proven, men några i klassen kan ha lite mer kvar att lära.

Jag använder proven som ett sätt att se vad eleven lärt sig, och behöver bättra på de följande veckorna till terminen är slut. De får använda den skriftliga uppgiften i testet till att skriva om den, och därigenom upptäcka sätt att förbättra texten. De får därefter göra en ”wordle” av det skrivna för att se vilka sambandsord har de med, finns ord som först, sedan och därefter? Vi går även igenom vilka tempus eleven använder.

Våra elever behöver tid. Det tar tid att lära sig ett språk, forskningen säger att det tar 5-7 år, men ofta har eleverna inte mycket tid. Därför måste de lära sig språket och ämnet samtidigt.

Det finns de som studerat hos oss och är klar för studier på gymnasiet efter 2 års grundskolestudier, men de är inte många. Vi hjälper och stöttar det vi kan men ofta får de som har det målet jobba nästan omänskligt mycket för att nå dit. Att klara nationella proven, och betyg i 12 ämnen, kräver att man har god grund från sitt hemland. De måste även ha god självdisciplin och lägga ner ofantligt många timmars studier på sin fritid. Därefter, när de börjar gymnasiet, blir det än mer studier och ännu tuffare för eleven att klara alla kurser.
Men en del gör just det. Klarar det!

Vi har begränsningar i vårt skolsystem för hur lång tid man får studera, och begränsningar i ålder (20 år). Om de fick betyg i sitt modersmål, och kunde mäta sina kunskaper på sitt modersmål skulle studietiden kunna förkortas och förbättras. Kunskaper har de ofta, bara inte på vårt språk. De har även andra kunskaper med sig, än skolkunskaper. Ofta har våra elever jobbat med ett yrke i sitt hemland. Vårt skolsystem, och vår skolorganisation, sätter käppar i hjulet när det gäller våra elever, bland annat på vår skola. Till exempel finns det inte möjlighet för dem att få ett betyg i textilslöjd, fast många av dem jobbat med sömnad i sitt hemland.

De, dessa ungdomar, är en resurs för Sverige, men vi nyttjar det inte i den utsträckning vi borde anser jag. Vi vinner, och andra länder förlorar. Vilket dränage på kompetenta unga människor länder som Afghanistan och Syrien har. Vilka resurser vårt land får.

Jag vill inte tänka på att läsåret snart är slut och att mina elever inte längre ska hälsa så varmt på mig som de gör varje morgon. Att de inte längre tar mig i hand och tackar för den vecka som gått och det jobb vi gjort tillsammans. Som tur är kommer jag att få möta nya ungdomar, från många olika länder med kunniga frågor och stort intresse av att lära sig nya saker.

Inte minst kommer jag personligen att få lära mig mycket av dem. Eleverna lär mig nya saker, ständigt, varje dag i skolan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Post Navigation